Den 7 september samlades flera personer tillsammans med Lilian Pettersson vid Almedalsbiblioteket och bildade den ideella föreningen Dörröppnarna Klintehamn.
Lilian Pettersson från gotländska Klintehamn berättar att den nystartade föreningen bland annat kämpar för att de nyanlända som hamnat på Gotland och rotat sig i deras by ska få stanna kvar, och skaffa permanent boende.
– Många av de nyanlända familjerna tvingas att flytta till Norrland med två veckors varsel. Barn som har gått i skolan här hos oss och skaffat sig vänner måste flytta igen, medan man vet att de har varit på flykt tillräckligt länge. Vi försöker hitta boende för de familjer som vill stanna kvar. Många har kommit in i samhället och det är inte bra för barnen att ryckas upp ytterligare en gång.
Föreningen Dörröppnarna har bestämt att bidra med en lastbil så om de ändå tvingas flytta från Klintehamn ska de åtminstone kunna ta med sig sina ägodelar. Men samtidigt kämpar föreningen för att familjerna ska stanna kvar i Klintehamn skolterminen ut. Några familjer har fått dispens med föreningens stöd.
– Nu har dessutom de små barnen fått börja i förskolan. Jag tror absolut att vi har haft en inverkan på detta beslut. Utan vårt slit och protester hade det inte blivit sådan uppmärksamhet, det är jag säker på, säger Lilian Pettersson.
Pettersson berättar att familjerna vid flytten inte får ta med sig mer än två stora plastväskor. De får inte ta med sig sina cyklar, och inte heller leksaker får plats.
– Folk som har spädbarn får inte ta med sig barnvagn. Det kostar och finns ingen plats på bussen att flytta deras tillhörigheter till nya hem säger Migrationsverket. De sätter pris på dessa människors liv.
Ni verkar välkomna flyktingar och inkludera dem i gemenskapen i ert samhälle. Har de ställt till några problem, stört någon?
– Nej, det är lugnt, samhället sluter samman och vill ha dem kvar. De känner sig därför välkomna och mår bättre, skaffar jobb och rotar sig. Vi behöver mer folk här.
Liknande initiativ har tagits på andra orter på Gotland, bland annat i Björklunda utanför Burgsvik där många är engagerade i nyanländas mottagande och integrationen.
I Dalarna, bland annat i Siljansnäs stugby lyckades byborna hejda att asylsökande skulle flyttas.
Hej främling!
Ett gräsrotsinitiativ som arbetar med flyktingfrågor och främjar integration genom frivilliga insatser, är Hej främling! som växer runt om i landet. Sedan ett drygt år tillbaka har Hej främling! haft enskilda aktiviteter från Umeå i norr till Malmö i söder. Allt från körsång med The rockin’ pots till löpning med Inlöparna - Spring för innanförskap. Hej främling! rekryterar volontärer på fler orter.
– Vi får hela tiden mängder med förfrågningar om att bedriva vår verksamhet på fler orter och det ligger förstås i direkt linje med vår ambition att inkludera så många som möjligt i aktiviteter som gör att man mår bättre. För oss är det viktigt att finnas nära våra volontärer för att kunna hjälpa till så effektivt som möjligt, och därför faller det sig naturligt att anställa lokala koordinatorer som finns nära till hands med stöttning av alla dess slag, säger Emma Arnesson, mottagare av Hugopriset som Årets inspiratör.
Organisationens hälsofrämjande aktiviteter är kostnadsfria och öppna för alla.
– Vi vill att alla människor i Sverige ska ha chans att uppleva en känsla av sammanhang, glädje och gemenskap genom meningsfulla fritidsaktiviteter.
Varför satsar Hej främling! mycket på fysiska aktiviteter? Vad har ni för arbetsmetoder? ”Hjälper” ni eller stödjer och stärker nätverket flyktingarna för att bli aktörer i sina liv och i det nya samhället?
– Vi vet att asylsökande och nyanlända som befinner sig i Sverige lider av ovanligt utbredd psykisk ohälsa, ett problem som vi tror att vi kan påverka till det bättre. Vi vet att fysisk aktivitet även påverkar den psykiska hälsan och genom att tillgängliggöra våra aktiviteter för de som nyss anlänt till Sverige bidrar vi till livskraft som är absolut nödvändig i etableringsprocessen, säger Emma Arnesson.
– Våra asylsökande vänner får en väg in i det etablerade samhället då de genom vänskapsrelationer bygger egna nätverk med andra aktivitetsdeltagare. Vi ser att dessa personer kommer in i etableringen betydligt snabbare än andra – hittar bostad, jobb och praktikplatser genom sina relationer med etablerade svenskar som också tar del av våra aktiviteter. Vi vet också att våra aktiviteter spelar enormt stor roll för den psykiska hälsan hos våra nyanlända vänner där flera vittnar om att man kunnat sluta ta antidepressiv medicin tack vare Hej främling!.
En av de viktigaste framgångsfaktorerna för lyckad integrering handlar enligt Hej främling! om samverkan och koordinering i ett stort perspektiv.
– Du som initiativtagare måste ha koll på så mycket mer än din egen aktivitet. Det behovet ställer höga krav på dig som volontär och tar ofta mycket tid. Hej främlings roll är därför att underlätta för ideella volontärer att ägna sig åt det som de gör allra bäst och tycker är roligast, till exempel att springa eller sjunga, inte att marknadsföra, leta deltagare, söka pengar och så vidare. Det gör vi i organisationen!
Hej främling! anställde nyligen sin första koordinatorer utanför Jämtland och kickstartade i Uppsala och Stockholm den första oktober.
– Tack vare våra partners från näringslivet och privata givare har vi nu råd att göra den här satsningen som vi hoppas blir en bland många under 2017, säger Emma Arnesson.
Medier upprepar retoriken att ”svenskar är emot invandring” och de flesta politiska partier anpassar sig efter denna retorik. Men ni växer och allt fler engagerar sig för att välkomna nyanlända in i det svenska samhället. Hur kommer det sig, finns det två skilda Sverige? Hur ser ditt Sverige ut?
– Under de tre år som vi nu aktivt jobbat med att skapa ett inkluderande Sverige för alla så har vi förstås stött på massor med människor med olika åsikter om flyktinginvandring. Vi träffar dem som tycker att gränserna alltid borde ha varit stängda men också människor beredda att lägga hela sin kropp och själ i att stå upp för medmänskliga värderingar. Hade det inte varit för det enorma engagemang som finns ute i det svenska samhället, inom alla sektorer, hade vi aldrig kunnat tro på vårt eget koncept.
– Vi vet att en oerhörd massa människor vill bidra till inkludering men många vet inte riktigt hur. Hej främlings roll är då att inspirera, handleda, utbilda och på alla vis stötta dessa till att våga ta steget och praktiskt engagera sig. Med vår erfarenhet kan vi hjälpa allt från kommuner till företag, föreningar och privatpersoner att hitta sin roll i allas vårt gemensamma ansvar – att ta hand om varandra, säger Emma Arnesson.
Det nya landet
Individuell människohjälp (IM) är en medlemsbaserad idéstyrd organisation som arbetar med internationellt utvecklingssamarbete, integration och rättvis handel.
– I Sverige har vi i många år arbetat med mötesplatser för att underlätta för människor som är nya i Sverige att träffa människor som bott här länge – och tvärtom, förklarar IM-pressekreterare Eva Emmelin.
– Den påtvingade rörligheten, att människor tvingas fly, är en angelägenhet för oss alla. Förutom människor på flykt från krig och förtryck finns också de som flyr fattigdom. Oavsett skälen till att människor anländer till Sverige är det allas vårt ansvar att fundera igenom hur vi skapar möten mellan de människor som nyss kommit hit, de som varit här några år och de som levt länge i Sverige, anser IM:s generalsekreterare Ann Svensén.
Ann Svensén
IM har startat kampanjen Det nya landet (#detnyalandet) som har fått mycket beröm och stöd samtidigt som den har irriterat rasister och ultranationalister på sociala medier med ett humant budskap som baseras på jämlikhet och jämställdhet.
– Det nya landet startades för att lyfta samtalet om integration till en ny nivå där vi vill inkludera snarare än att exkludera. Det nya landet är IM:s vision om ett Sverige där alla får plats, där vi inte bedöms utifrån vårt ursprung, berättar Eva Emmelin och fortsätter:
– IM vill se ett jämlikt och jämställt samhälle, där människor får sina rättigheter tillgodosedda och där de lagar som gäller naturligtvis måste följas. Under det senaste året ser vi att sättet att uttrycka sig om människor i Sverige förändrats. Tidigare var det bara främlingsfientliga grupperingar som delade in människor i ”vi och dom” efter ursprung. Den senaste tiden har allt fler även bland de etablerade partierna hängt på detta. Vi oroas av ett polariserande språkbruk där till exempel ”svenska” värderingar ställs mot ”andra” värderingar, som om vi inte är många i världen som värnar demokrati, jämlikhet och jämställdhet. IM tycker att det är en utveckling i fel riktning, därför är det rätt tid för #detnyalandet just nu.
