Att det var Ada Lovelace som skrev koden som möjliggjorde första stegen på månen eller att Elsa-Karin Boestad-Nilsson på 1940-talet programmerade världens då snabbaste dator för det svenska för svaret är ett par av de avgörande skeden i internethistorien som lyfts fram i utställningen Datadame.

Om Ana Luisa Valdés skriver Internetmuseum bland annat att hon i den första svenska internetboken som vände sig speciellt till kvinnor, Kvinnor@Internet, samlade tips på hur internet kunde bli en del av jobbet för bibliotekarier, forskare, lärare och sekreterare och att hon ”…var en av de första kulturskribenterna som flyttade in diskussionen om datorspel in på kultursidorna i Sverige. Detta gjorde att en bredare publik fick upp ögonen för mediet som tidigare inte tagits på så stort allvar”.

Utställningen spänner över 150 år och lyfta kvinnor som bidragit till digitaliseringen inom olika fält, från programmering till politik och media.

Internetmuseum skriver till exempel om hur Annica Tigers html-guide banade väg för dagens it-boom och konstaterar att det i datorernas barndom var kvinnors uppgift att programmera, och att många av de första datapionjärerna var kvinnor. Men i historieböckerna är det traditionsenligt männen som tar plats, vilket Internetmuseum vill förändra. Det är bakgrunden till att utställningen om pionjärerna lanseras på internationella kvinnodagen.

Petra Jankov Picha, curator för utställningen, berättar i ett pressmeddelande om sin syn på historieskrivningen:

– Jag själv var med när webben slog igenom på 90-talet, då var vi många kvinnor som arbetade med de stora sajterna, men det är framförallt män som hamnat i rampljuset.

Därför är det så viktigt att lyfta upp och se även kvinnorna som varit med och digitaliserat både Sverige och världen, säger hon i ett pressmeddelande.

Internetmuseums nya utställning är, precis som hela verksamheten, nätbaserad och har öppet dygnet runt.