Jämställdhetsintegrering för fackförbunden var rubriken på ett välbesökt seminarium på Jämställdhetsdagarna som pågått onsdag och torsdag den 27-28 januari.

Fackföreningarna har varit historiskt viktiga för utvecklingen av jämställdheten och spelar fortfarande en viktig roll som den rörelse som organiserar flest kvinnor i Sverige. 73 procent av de arbetande kvinnorna är medlemmar i facket.

Gertrud Åström, jämställdhetsexpert och före detta ordförande för Sveriges kvinnolobby, inledde seminariet. Hon vände sig till paneldeltagarna med frågan om vad deras roll är för jämställdhetsintegrering på nationell och lokal nivå.

– Jag tycker inte att jag hör fackförbunden när jag är ute och jobbar med jämställdhetsintegrering i olika organisationer och verksamheter, menade Åström.

Paneldeltagarna, bestående av representanter från TCO, Vision och Kommunal höll bara delvis med henne. Visions ordförande Veronica Magnusson lyfte bland annat fram att förbundet både driver frågan om jämställda löner men också hur de tagit initiativ till att lyfta fram hur en bra arbetssituation för socialsekreterare skulle kunna se ut. En bra arbetssituation ökar också möjligheterna för de anställda att arbeta med jämställdhetsperspektivet i verksamheten. I dag överväger var tredje socialsekreterare att byta jobb. Magnusson menade att facket kan ta mer initiativ i arbetet med jämställdhet, man behöver inte invänta att andra ska ta första steget.

Anhörigomsorgen bromsar

Även Anna Werkelin Ahlin, statistiker och utredare på Kommunal, lyfte fram frågan om arbetsmiljön som viktig för möjligheterna att göra ett bra jobb. Hon lade tonvikt vid behovet av att satsa på välfärden som en viktig grund för kvinnors jämställdhet. Hon menade att en av konsekvenserna när välfärden brister är att kvinnor tvingas göra obetalt arbete. Många har fått gå ner i arbetstid, eller sluta arbeta för att vårda nära anhöriga.

En av frågorna paneldeltagarna fick handlade om huruvida avtalsförhandlingarna skulle kunna jämställdhetsintegreras. I dag är löneskillnaderna mellan kvinnor och män 4 500 kronor i månaden, en löneskillnad som påverkar inte bara under tiden kvinnor är yrkesverksamma utan också kommer leda till att över hälften av de framtida kvinnliga pensionärerna blir fattigpensionärer. Ofta lyfts lönestatistik fram där siffrorna räknas om till heltid eller andra skillnader i yrke, något som kritiserades av representanten från Kommunal.

– Så ser inte kvinnors arbetssituation ut. Livsinkomsten och löneskillnaderna kommer från kvinnors faktiska förhållanden. Det är inte så att kvinnor väljer deltid. De tvingas till det eftersom de inte erbjuds annat eller för att arbetssituationen är så tung att ett heltidsarbete blir omöjligt. Tänk er att män hade haft en situation där de inte klarade arbeta heltid, det hade inte varit möjligt. Det hade man gjort något åt, sade Anna Werkelin Ahlin.

Hon passade även på att lyfta fram kritik mot Medlingsinstitutet.

– Ett problem är att Medlingsinstitutet upprätthåller en lönenorm som bevarar strukturella löneskillnader och förhindrar riktade satsningar.

Samtalet kom dock aldrig in på djupet kring frågan om facket kan utgöra en kraft för att förändra Medlingsinstitutets roll eller det motstånd mot förändring av industrinormen som finns inom fackföreningsrörelsen. Den brännande frågan om den övergivna LO-samordningen inför avtalsrörelsen 2016 behandlades aldrig på seminariet. En av frågorna som låg till grund för LO:s oenighet var frågan om höjda lägstalöner.

Deltagarna i seminariet var dock eniga om att fackets roll kan stärkas och att de bör få vara en del i att utveckla jämställdheten på arbetsplatserna, både för medlemmarna men också i det arbete som medlemmarna utför.