Enligt den färska rapporten från Peterson Institute for International Economics har ungefär hälften av företagen inga kvinnor alls heller på chefspositioner. Variationerna mellan länder och branscher är stora, men klart är att med ökad andel kvinnor i toppen ökar ledningens kunskapsbredd. Det konstaterar Marcus Noland, medförfattare till rapporten och forskningschef på Peterson Institute, i the Guardian.
– Resultaten antyder att de könsdiskriminerande företagen får betala för sin fördomsfullhet. säger han.
En enskild kvinna på vd-posten hade dock ingen märkbar effekt på företagens vinster, till skillnad från de med fler kvinnor på höga ledarpositioner. Rapportförfattarna betonar därför behovet av en bred väg för kvinnor till ledande poster, snarare än att lyfta en enstaka kvinna direkt till toppen.
Insatser som banar väg
Stora företag har en högre andel kvinnor i ledningar och styrelser, vilket kan hänga samman med att de har utvecklingsprogram av olika slag för sina anställda. Andra faktorer som kan påverka kvinnors karriärmöjligheter är möjligheterna till föräldraledighet för både kvinnor och män, internationella kontakter och ett öppet och tolerant arbetsklimat. Att ingå i könsblandade sociala nätverk har också stor betydelse för kvinnors avancemang i arbetslivet.
Bland de som har flest kvinnor i styrelserna är det flera som tillämpar kvotering. Det gäller exempelvis Norge, Italien, Finland, Spanien, Island och Frankrike. Även Kanada och Brasilien planerar sådan lagstiftning.
Kvotering verkar fungera bättre på lägre nivåer i företagshierarkin än på högsta. Ett sätt att möta den ofta utbredda kritiken mot kvotering är att tidsbegränsa sådana program, utvärdera och redovisa resultat. Det skulle innebära ett en underrepresenterad grupp under en bestämd tid får erfarenheter och möjlighet att bygga nätverk. Insatser som riktar sig till kvinnor i grupp minskar också risken för att de tackar nej, där de erbjuds chefs- eller styrelseposter.
Hinder och åtaganden
Länder som erbjuder fäder ersättning vid föräldraledighet har fler kvinnor i företagsstyrelserna. Detsamma gäller inte när enbart mödrar inkluderas i föräldraförsäkringen. En politik som lägger en oproportionerligt stor andel av ansvaret för barnomsorgen på kvinnor utgör enligt rapporten ett hinder för kvinnors möjlighet att avancera i näringslivet.
Även om det är svårt att bevisa, verkar företag ta intryck av kampanjer och initiativ från externa organisationer och nätverk som opinionsbildar för att kvinnor ska ges plats på toppen. Exempel på sådana är ”2020 Women in Boards” i USA som satt målet att öka kvinnors representation i styrelser till 20 procent år 2020. Ett annat är ”the 30% Club” i England, som har som mål att höja andelen kvinnor i de privata företagens styrelser till 30 procent. Och Japans premiärminister Shinzo Abe har åtagit sig att öka andelen kvinnor i företagens styrelser 30 procent till 2020. Med 2 procent kvinnor i styrelserna och på ledande positioner i dag ligger Japan för närvarande längst ner på listan.
