Sportåret har naturligtvis redan dragit igång och i veckan har bland annat Damkronorna spelat en sexnationsturnering i Füssen i Tyskland. Feministiskt perspektiv har frågat den samiska armbryterskan Jonna Blind och Lucy Rist från Women in Sports and Adventure om vad de anser är de största utmaningarna 2016.
Jonna Blind, 26 år och från Västerbottens fjällvärld. Uppvuxen i den samiska kulturen och i en renskötarfamilj. Armbryterska på elitnivå.
Vilka är de största utmaningarna som du ser det?
– De största utmaningarna inom idrott anser jag vara status och den ekonomiska biten. Att herrar får mer lön och större sponsorer är allmänt känt medan sport där ordet ”dam” förekommer får kämpa betydligt mer. Armbrytning är mer jämställt i den frågan eftersom alla får söka egna sponsorer och får betala allt själva. Men herrarna är ändå de som syns och har större tävlingar i världen. Svensk armsport har tagit ställning i detta och vill lyfta fram damerna så med spänning får vi följa hur resten av världen hänger på.
– Även om en elitidrottare blir gravid så kan sponsorer dra sig ur och flertalet kvinnor försvinner från sporten. Kvinnor plockas bort från rankning och blir negativt omtalade ifall de trots allt fortsätter gravida och då barnet nyligen fötts.
– Inom det samiska är det ett hårt arbete och det jag har märkt är att det förekommit att kvinnor får höra att de behöver en man för att klara renskötseln. De flesta arbetsverktygen är tunga. Få kvinnor sitter på bestämmande roller i både samebyar och politiskt.
Lucy Rist: Women in Sport and Adventure, Umeå.
Vilka är de största utmaningarna som du ser det?
– Tillgänglighet och möjlighet – samma fråga som har varit aktuell i många många år men många flickor och kvinnor runt om i världen har inte några möjligheter att delta. Möjligheter till sport kan kopplas till så många andra feministiska frågor – rätten till sin egen kropp, könsstereotyper, kvinnors egenmakt etcetera. Utvecklingssamhällen håller på att vakna upp till den potential som sport erbjuder och jag tror att det kommer att bli väldigt stort under 2016.
– Reklam, sociala medier och kommersialiseringen av sport. Medvetande över användandet av sexualiserade bilder, dess fortsätta användande i reklamsyfte och den effekt det har på samhället kommer sannolikt att bli en större fråga under året. Jag gissar att vi kan vänta oss viss förändring i medvetenheten om det här allmänt. Näthat mot kvinnor inom sporten är en stor fråga, till exempel de kvinnor som är fotbollsspelare som lades till Fifa:s dataspel eller det svenska landslaget här i Sverige. Ett stark agerande mot detta kan väntas och borde krävas 2016.
– Ledarskap. Den stora majoriteten av tränare, ledare och folk i maktställning inom sporten är fortfarande män. Den här frågan har tills nyligen varit mer sekundär eftersom vi har fokuserat på att helt enkelt kunna spela på samma villkor. Det är dock en avgörande fråga för att få till en varaktig förändring. När det gäller att maximera inflytande är det här en nyckelfråga – om vi kan få fler kvinnor i dessa roller kommer effekterna att fortplantas och många sporter kommer att bli en mer naturlig arena för flickor, en mer naturlig karriärväg för kvinnor etcetera.
