Under julhelgerna kom beskedet, Karin Söder, den första kvinna som valdes till partiledare för ett riksdagsparti i Sverige är död. Feministiskt perspektiv ställde tre frågor till historikern Josefin Rönnbäck om Karin Söders betydelse i partiet, politiken och samhället.
Under julhelgerna kom beskedet om Karin Söders död. Många lyfter fram att Karin Söder var den första kvinnan i Sverige som blev partiledare. Finns det andra aspekter på hennes politiska gärning som hamnar i skuggan av detta, som du vill lyfta fram?
– Jag tycker att det är viktigt att lyfta fram att hon var en viktig förgrundsgestalt i politiken. Hon satt exempelvis i riksdagen i tjugo år, var både utrikesminister och socialminister och vice partiledare och partiledare. Detta är viktigt i sig. Inte ”enbart” att hon var först
– Hon var pådrivande vad gäller utbyggnaden av förskolan. Hon fick också de nordiska länderna att samarbeta om bojkott mot apartheidregimen. Till exempel.
I dag har tre av fyra allianspartier en kvinna på posten. Vad säger utvecklingen om politikens karriärvägar, och de olika riksdagspartierna, förr och nu?
– Att det går framåt i vissa avseenden. Samtidigt ska man komma ihåg att framgångsrika kvinnor i politiken både förminskas och förlöjligas. Liksom rösträttskvinnorna på sin tid.
Kommer hon att tillhöra de politiska personligheter som går till historien?
– Jag hoppas det, men är långt ifrån säker. Det finns stapelvis med biografier om män i politiken men tyvärr uppmärksammas inte kvinnor i politiken på samma sätt. Oavsett hur betydelsefulla de har varit. Av någon anledning verkar både de och deras politiska gärning inte lika intressanta eller betydelsefulla. Och går därmed inte till historien. Möjligen kommer hon att gå med all rätt till historien som ”den första”. Men hon förtjänar så mycket mer.