Under fredagen avslutades konferensen Global LGBTI Human Rights Conference i Montevideo, Uruguay. Runt 90 deltagare från totalt 70 länder runt om i världen hade under tre dagar diskuterat hbtqi-personers rättigheter inom olika områden. Bland deltagarna fanns både civilsamhällesorganisationer, FN-representanter, deltagare från andra regionala och internationella institutioner och en del privata aktörer, bland annat finansiärer. Dessutom deltog regeringsrepresentanter från 40 stater i Europa, Nord- och Sydamerika, Asien, Afrika, samt från Australien och Nya Zeeland.
Konferensens tema var ”Non Violence, Non Discrimination and Social Inclusion” och bland annat togs initiativ till att starta en koalition, Equal Rights Coalition, för stater som sade sig vilja arbeta för och skydda hbtqi-personers rättigheter. Bland de som skrev under på koalitionens principer fanns till exempel Sverige, Uruguay, Ukraina, USA och Serbien. Totalt 29 stater skrev på dokumentet, som hänvisade till bland annat FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och underströk att deklarationen också gällde hbtqi-personer – ett ställningstagande som inte alltid är självklart inom FN-systemet, eftersom ingenting om sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck finns med i deklarationens text.
Staterna förbinder sig bland annat att förbättra sitt samarbete och sin kommunikation gällande sitt arbete för mänskliga rättigheter för hbtqi-personer och att arbeta nära civila samhället. Detta för att försäkra sig om att staternas enskilda och gemensamma strävanden inte orsakar någon skada för hbtqi-personer eller andra sårbara grupper utan i stället respekterar, skyddar och främjar hbtqi-personers mänskliga rättigheter. Namnet på koalitionen valdes av strategiska skäl, eftersom arbetet för hbtqi-personers rättigheter ibland av meningsmotståndare framställs som om det handlar om särskilda rättigheter för gruppen, i stället för samma rättigheter som för andra människor.
Hbtqi-inluderingsindex ska finansieras
Micah Grzywnowicz från svenska RFSL var en av deltagarna på plats. Hen konstaterar att det återstår att se vad koalitionens arbete kommer att få för effekt:
– Från civilsamhället har vi många frågor gällande koalitionen. Det är än så länge oklart vad de kommer att göra exakt, och det finns inte heller några kriterier eller krav på stater som vill vara med. De som ville skriva på fick vara med. Därför är länder som till exempel Ukraina med, trots att hbtqi-personers rättigheter inte respekteras där. Vi kommer att få bevaka detta och se vad som händer.
Konferensen behandlade fyra olika teman: Inkludering av hbtqi-personer i arbetet med Agenda 2030, de globala målen för hållbar utveckling; Internationellt och regionalt påverkansarbete; Lagstiftning och det mer begränsade utrymmet för civila samhället; och Bättre koordinering av finansieringen.
Micah Grzywnowicz var den civilsamhällesrepresentant som tillsammans med representanten från Uruguays regering ledde arbetsgruppen om de globala målen. Arbetsgruppen beslutade bland annat att staterna ska finansiera arbetet med ett ”Hbtqi-inkluderingsindex” i uppföljningen av Agenda 2030, och dessutom inkludera hbtqi-specifika frågor i rapporteringen och uppföljningen av implementeringen av Agenda 2030. Micah Grzywnowicz var nöjd med resultatet av diskussionerna.
- De här var det mest konkreta besluten på konferensen. Vi försökte också tydligt länka det till nästa konferens. Eftersom det inte finns något explicit inkluderande av hbtqi-personer i de globala målen är det viktigt att vi arbetar för att säkerställa att hbtqi-personer inte lämnas utanför.
Konferensen var den fjärde av sitt slag och den första att hållas utanför globala Nord. 2011 hölls en konferens i Stockholm, 2013 en i Berlin och 2014 en i Washington DC, USA.
