Hälften av statsbidraget till kvinnojourerna i Sverige har inte betalats ut. Riksförbundet Unizon har krävt att förordningen som styr bidraget ska ändras. Nu lovar regeringen att pengarna ska fördelas innan året är slut.
– Hanteringen av statsbidraget har skötts rent bedrövligt. Det är olyckligt att det har blivit så här, säger Olga Persson, generalsekreterare för riksförbundet Unizon.
Förra året beslutade Vänsterpartiet tillsammans med regeringen att ge ett bidrag direkt till organisationer som arbetar mot våld i nära relationer på lokal nivå.
Det nya stödet var 25 miljoner kronor 2015 och därefter 100 miljoner kronor per år fram till 2018.
Hur bidraget skulle fördelas formulerades i en förordning men redan under budgetens första år visade det sig att kvinnojourerna inte tog del av hela summan. 7 av de första 25 miljonerna betalades aldrig ut.
Socialdepartementet sade att skälet var regeringens budgetkris.
– Det argumentet håller inte längre. Vi börjar undra om det är en fråga om politisk handlingskraft att pengarna inte betalas ut, säger Olga Persson.
I slutet av april lämnade Unizon en skrivelse till Socialdepartementet och till Socialstyrelsen. De krävde att förordningen som styr bidragen ska skrivas om för att kvinnojourerna inte ska hamna i kläm mellan politikerna och de tjänstemän som tolkar förordningen och betalar ut stödet.
Dessutom krävde riksförbundet att det öronmärkta statsbidraget som inte betalats ut i år, drygt 50 miljoner kronor, ska fördelas till jourerna i en ny ansökan.
– I förlängningen handlar det om att kvinnor och barn som är utsatta för mäns våld inte får stödet som de har rätt till när resurser som avsatts inte når fram, säger Olga Persson.
Bara några dagar efter vårt samtal kommer beskedet att Socialstyrelsen ska fördela det återstående bidraget innan året är slut.
Anledningen till att pengarna inte har betalats ut är att organisationerna enligt socialdepartementets bedömning inte uppfyller de krav som står i förordningen. Framför allt är det flera av de lokala kvinnojourerna som inte har kunnat förklara relationen mellan deras mål, aktivitet och det förväntade resultatet med bidraget.
– Det visade sig att kraven var svåra att uppfylla, säger Annika Mansnérus på socialdepartementets jämställdhetsenhet.
Kommunernas ansvar
Regeringen har beslutat att göra en ändring i lagen och 2016 års bidrag ska betalas ut som ett organisationsstöd istället för verksamhetsstöd. Det betyder att organisationerna inte behöver uppge vad bidraget ska användas till.
Ändringen gäller endast för årets bidrag och pengarna kommer att delas lika mellan de organisationer som lämnar in godkända ansökningar. Kravet är att pengarna måste användas innan året är slut.
– Vi vet inte om det blir pengar kvar även i nästa års budget eller om organisationerna kommer att lyckas bättre med ansökningarna, säger Annika Mansnérus.
Hon menar att problemet inte handlar om kvinnojourernas bidrag utan att kommunerna inte tar sitt fulla ansvar och följer socialtjänstlagen.
Socialstyrelsen konstaterar i en utredning att kommunerna brister i sitt stöd till våldsutsatta kvinnor. Kommunernas förutsättningar och socialtjänstens organisation skiljer sig åt och ansvaret läggs på kvinnojourer som i vissa fall inte har tillräckliga resurser att ge det stöd som krävs.
Det finns också exempel på när kommuner drar in sitt stöd efter att staten betalat ut bidrag till lokala organisationer.
– Det är överraskande men inte förvånande. Det här handlar inte om kvinnojourernas bästa utan att utsatta kvinnor ska få stöd, säger Annika Mansnérus.
Jämförs med innebandyklubb
Susanna Udvardi, verksamhetschef för Freezonen, sydöstra Skånes brottsoffer- och kvinnojour har precis fyllt i den nya ansökan till Socialstyrelsen. Hon är kritisk till att regeringen beslutat att ändra förordningen endast tillfälligt.
– De har gått oss till mötes och gjort ansökan enkel. Äntligen görs något men det är sorgligt att det inte är ett långsiktigt beslut. Att ta del av de här pengarna i år förändrar ingenting för vår verksamhet på sikt.
I dag lutar sig Susanna Udvardis verksamhet till störst del mot kommunernas föreningsbidrag.
– Våra fem kommuner ser oss som en förening och jämför oss med en innebandyklubb. Resultatet är att vi drar ner på vår verksamhet och de våldsdrabbade kvinnorna får inte det stöd de behöver.
För henne är lösningen är ett långsiktigt organisationsbidrag som kan gå till att anställa den personal som behövs och för det skyddade boendet, till skillnad från verksamhetsbidrag som bara kan sökas för specifika projekt.
– Se på Danmark, där finns lösningen. De behöver inte bekymra sig om ekonomiska frågor. Regeringen ser till att jourerna kan utföra sitt arbete. Där kan de verkligen ägna sig åt det förebyggande arbetet mot våld.
Susanna Uvardi, verksamhetschef för Freezonen, sydöstra Skånes brottsoffer- och kvinnojour.
Olga Persson är Unizons generalsekreterare. Riksförbundet lämnade över en skrivelse till Socialdepartementet där de krävde att hela bidraget till kvinnojourerna ska betalas ut.
