Den andra september är årsdagen av japanska kapitulationen 1945. Gabriela kvinnopartiet kräver att president Rodrigo Duterte ska ta upp frågan om de filippinska kvinnor som hölls som sexslavar av den japanska ockupationsmakten under Stillahavskriget (1941-45). Den nyvalde och kontroversielle president Duterte har förklarat sig villig att göra det.
Inför den andra september och firandet av den japanska kapitulationen i Stillahavskriget – i vilket det med Nazityskland och Italien allierade Japan stod på ena sidan och det med Australien, Jugoslavien, Storbritannien, USA med flera allierade Kina stod på den andra – vädjar Gabriela kvinnopartiets kongressledamot Emmi de Jesus och Arlene Brosas till president Rodrigo Duterte att anta kongressförslaget om att inleda officiella samtal med Japan gällande de filippinska kvinnor som under kriget kidnappades och våldtogs av den japanska armén.
”Mer än två decennier efter att filippinska kvinnor som kidnappades, misshandlades och våldtogs av de japanska ockupationsstyrkorna lade fram den första begäran om en officiell ursäkt och rättslig upprättelse från Japan, för att korrigera det ofattbara lidandet som de har utsatts för, har japanska regeringsrepresentanter fortfarande svårt att uppriktigt be om ursäkt och ge direkt kompensation. Det är en utdragen och fortgående oförrätt mot de utsatta filippinska kvinnorna och ett akut ärende eftersom antalet kvinnor som har överlevt, grundat organisationen Lila Pilipina och krävt rättvisa, blir allt färre med åren”, inleder Emmi de Jesus och Arlene Brosas sitt kongressförslag.
Officiell ursäkt
Kongressförslaget lades några dagar efter att Japans utrikesminister hade varit på besök i Filippinerna och bland andra träffat president Rodrigo Duterte. Det är ett i raden av initiativ i syfte att få en officiell ursäkt och kompensation från Japan.
Vid en presskonferens i januari, inför den japanska kejsaren Akihitos statsbesök i Filippinerna, uppmanade Lila Pilipinas ordförande, Retchilda Extremadura, dåvarande presidenten Benigno Aquino att ta upp frågan om de filippinska kvinnor som utsattes för japanska ockupationsmaktens system med tröstekvinnor. Hon lade fram tre krav till Japan: en officiell och offentlig ursäkt, rättvis kompensation från den japanska regeringen och att Japans system med tröstekvinnor under andra världskriget ska inkluderas i japanska skolböcker.
Vid statsbesökets galamiddag ska kejsaren Akihito ha sagt: ”Förra året hedrade Japan minnet av andra världskrigets slut. Under detta krig pågick våldsamma strider mellan Japan och USA på filippinsk mark, vilket ledde till att många filippinare blev skadade och många förlorade livet. Detta är något vi japaner aldrig får glömma och vi har intentionen att ha det inristat i våra hjärtan under hela vårt besök”.
Tidigare samma dag hade kejsaren Akihito och kejsarinnan Michiko besökt den okände soldatens grav i Taguig och president Aquino klargjort för den närvarande pressen att han inte tänkte ta upp frågan om de kidnappade och våldtagna kvinnorna. Han förklarade att länderna mot den historiska bakgrunden har byggt en varaktig relation, att Japan är Filippinernas största handelspartner, en vital partner i fredsbyggandet i Mindanao och en allierad i tvisterna kring Sydkinesiska sjön.
Duterte pressas
Nu, ett drygt halvår senare, tog inte heller president Rodrigo Duterte upp frågan med landets största handelspartner och biståndsgivare (enligt filippinska regeringens Foreign Aid Transparency Hub, FAiTH-GOVPH). Däremot meddelade pressekreteraren vid japanska utrikesministeriet, Masato Ohtaka, att Japan ska bidra bland annat med 2,4 miljarder dollar till ett nytt järnvägsnät för att underlätta trafiken i den filippinska huvudstadsregionen.
Efter den japanska utrikesministerns besök i Filippinerna har president Rodrigo Duterte både uppmanats att agera i fråga om Lila Pilipinas – att anta det nyligen framlagda kongressförslaget gällande officiella samtal med Japan, fått frågor från den inhemska pressen och svarat att han kan tänka sig att ta upp frågan under sitt förestående besök i Japan: ”Jag kan lyfta fram offrens berättelser och inleda ett samtal, men inte åka dit med en agenda.” (…) ”Om jag åker dit med en agenda skulle det kunna leda till förlupna ord vilka skulle kunna leda till en tillrättavisning, förklarade president Duterte.