Kartläggningen visar att andelen män som sökte asyl i något av de nordiska länderna under fjolåret låg mellan 70 och 80 procent. Av dessa fick 60 procent uppehållstillstånd, jämfört med 55 procent av kvinnorna. I Danmark var momtsvarande siffra 87 procent för männen, och 79 procent för kvinnorna. Mönstret återkommer i Norge och Sverige.

De nordiska jämställdhetsministrarna möttes utanför Helsingfors den 3 oktober. De vill nu utreda orsakerna till dessa siffror, och säkra att de sökande får en rättssäker och rättvis prövning.

– Jag är förvånad över resultatet, eftersom alla de nordiska länderna har arbetat med att beakta jämställdhet i asylprocesserna, säger Juha Rehula, jämställdhetsminister i Finland.

Jämställdhetsminister Åsa Regnér berättar att Migrationsverket har gjort en analys som visar att de har haft en stereotyp bild av familjer som söker asyl. De har tenderat att behandla mannen i familjen som den huvudsakliga asylsökande. Till följd av analysen ska Migrationsverket nu prioritera en jämställd prövning.

– Alla asylsökanden har förstås rätt till individuell bedömning, säger Åsa Regnér.

Enligt Outi Lepolas rapport finns det goda exempel från alla de nordiska länderna på hur utsatta kvinnor har kunnat skyddas i asylprocessen och kunskapen om tvångsäktenskap och våld i hederns namn höjas.

Men rapporten pekar också ut brister. UNHCR rekommenderar att det ska vara standard att det är kvinnor som söker asyl intervjuas av kvinnor om asylskälen, men så är inte fallet i något av de nordiska länderna. Några av länderna klargör inte heller för asylsökande kvinnor att de har rätten att intervjuas enskilt, utan att män eller barn närvarar. Även detta är ett krav från UNHCR.