Inspektionen, som på regeringens uppdrag granskat Försäkringskassans  Aktivitetsförmågeutredning (AFU) ur ett genusperspektiv är kritisk till metoden på flera punkter. 

– Mest förvånande är att metoden inte kvalitetssäkrats, inte minst med tanke på hur mycket pengar som lagts ned på att utveckla den, säger Ola Leijon. 

I kassans kunskapsunderlag har arbetsmarknadens drygt 400 yrken kokats ned till 40 olika yrkesområden, det vill säga vanliga jobb på arbetsmarknaden. Att arbetsmarknaden är starkt könssegregerad samt att kvinnor och män ofta har olika arbetsuppgifter trots att de jobbar i samma yrke tas det inte hänsyn till vid Försäkringskassans bedömningar. 

Viktigt med könsneutrala frågor

– Kvinnor har oftare repetitiva och monotona arbetsuppgifter än män i samma yrke, som sliter på annat sätt än mer varierade sysslor. Det är viktigt att Försäkringskassans handläggare är medvetna om detta när kvinnors och mäns arbetsförmåga ska prövas, säger Ola Leijon.  

I granskningen framgår också att samstämmigheten mellan läkare och patient skiljer sig åt mellan könen. Inspektionen pekar på vikten av att frågorna i frågeformuläret som ska besvaras inför en AFU tolkas på samma sätt av kvinnor och män. 
Frågorna kan behöva formuleras om, enligt Ola Leijon. Det gäller exempelvis frågan ”Kan du lyfta och bära föremål som väger 5 kilo?” som borde förtydligas så att det framgår om det enbart gäller att lyfta och bära ett föremål eller om det också kan handla om att lyfta och bära ett litet barn.  

– Att bära en rörlig ettåring är naturligtvis en helt annan sak än att flytta ett föremål, säger Ola Leijon. 

En annan fråga som kan behöva förtydligas är ”Kan du vara uppmärksam och aktiv under större delen av en dag – vara psykiskt uthållig?” 

– Det är möjligt att män i större utsträckning svarar utifrån arbetsdag medan kvinnor svarar utifrån hela sin livssituation. Och det är viktigt, försäkringen gäller arbetslivet, inte livssituation, säger Ola Leijon. 

Utred läkarnas bedömningar

Läkarnas bedömningar behöver också utredas slår Inspektionen fast:  

– Det finns undersökningar som visar på att kvinnor bedöms på ett annat sätt än män av läkare och att de får andra frågor. Ett exempel är att det är vanligare att fråga män om bruk av alkohol och tobak, medan kvinnor oftare får svara på om de använder någon form av läkemedel, till exempel psykofarmaka. 

–  Det är viktigt att både handläggare och läkare har på sig genusglasögon vid sina bedömningar, menar Ola Leijon. Dessutom borde ett genusperspektiv finnas med i den medicinska utbildning som ger läkare och annan vårdpersonal behörighet att genomföra en AFU.