Sedan den första mars har Kina en lag mot våld i hemmet. Inom några dagar hade mängder av stämningsansökningar lagts upp på nätet. Den 18 mars kom det första domstolsbeslutet där lagen mot våld i hemmet har tillämpats i Baotou, Inre Mongoliets centrum för stålindustrin. Gordana Malešević kommenterar lagen och utmaningen att få den att fungera i hela landet.
Den nya lagen mot våld i hemmet började gälla den första mars. Det tog inte mer än några dagar innan mängder av stämningsansökningar hade lagts upp på sociala medier i Folkrepubliken Kina.
Den 18 mars kom det första domstolsbeslutet där lagen mot våld i hemmet har tillämpats i Baotou, Inre Mongoliets centrum för stålindustrin. Domstolen har utfärdat ett besöksförbud åt den misshandlande maken och domaren skall ha sagt att besöksförbudet är begränsat till sex månader men kan förlängas därefter. Yan Ma, som egentligen heter något annat, kommer kanske att behöva ansöka om en förlängning, men har med det nuvarande förbudet som underlag nu ansökt om skilsmässa.
Någon kanske tänker att Kina är stort, att det kan ta tid att få lagen implementerad, att det finns miljontals poliser och domare att utbilda och att det krävs en djupgående psykosocial omställning eftersom det som sker inom hemmet traditionellt har ansetts vara familjens sak. Många anser det fortfarande vara skamligt och tabu att tala om våld i hemmet. Tanken är berättigad, men Kina har Allkinesiska kvinnoförbundet, som bildades ett halvår innan folkrepubliken utropades och i dag har medlemmar på alla nivåer i samhället, på landsbygden och i städerna. Utan Kvinnoförbundet hade det kunna dröja många decennier innan man började implementera lagen om våld i hemmet, men Kvinnoförbundet är anslutet till Kommunistpartiet och kan användas som ett redskap i den omställning som krävs för att lagen skall tillämpas av polisen, domstolen och vården – och finnas med i kommunernas budgetar.
Kvinnoförbundet har redan börjat utbilda en eller flera medlemmar i varje lokalförening i lagens innebörd. De i sin tur skall informera och utbilda medlemmar och andra kvinnor på sin ort. I januari höll Allkinesiska kvinnoförbundet ett symposium om lagen mot våld i hemmet. Jurister, representanter för polismyndigheter och förbundsmedlemmar samlades i syfte att ta fram ett skriftligt underlag om den nya lagen. Underlaget skall vara ett stöd för lokalföreningar i deras kontakt med polis och domstol när de hjälper utsatta kvinnor och barn.
Vid presskonferensen som hölls i anslutning till symposiet, sade Yueyue Shen, ordförande för Allkinesiska kvinnoförbundet samt vice ordförande för Nationella folkkongressens ständiga utskott, att det framtagna underlaget bekräftar lagens betydelse för att förhindra våld i hemmet, samt att polis och andra myndigheter nu behöver fördjupa sig i lagen för att kunna ta det ansvar som krävs. Hon avslutade med att säga att ”lagen är en grundläggande del i arbetet med att upprätthålla social stabilitet”.
Social stabilitet används vanligtvis av polisen som motiv för att fängsla människorättsaktivister och jurister. Polisen hänvisar även till social stabilitet när de tvingar individer och grupper att be offentligt om förlåtelse för att de har protesterat mot uteblivna löner.
Yueyue Shen, Kvinnoförbundets ordförande och vice ordförande för Folkkongressens ständiga utskott, lät här förstå att det finns fler, för att inte säga andra, sätt att upprätthålla social stabilitet.
