Lesbiska par lever mer jämställt än heterosexuella par. De har en betydligt jämnare inkomstfördelning sinsemellan när de blivit föräldrar, visar nationalekonom Ylva Mobergs forskningsrapport gjord på uppdrag från regeringens utredningsinstitut IFAU. Överraskande nog gäller det även när paren som jämförs hade samma inkomstnivå och inkomstskillnad innan första barnets födelse.
För heterosexuella kvinnor innebär moderskapet ett betydande ekonomiskt avbräck, egentligen livet ut. Av landets 230 000 fattigpensionärer är drygt 70 procent kvinnor, en grupp som kommer att öka kraftigt framledes. Att bli pappa är däremot att dra en vinstlott på arbetsmarknaden, tidigare forskning visar att fäder har en något högre lön än sin manlig kollega utan barn.
Också när det är kvinnan i det heterosexuella paret som har högst inkomst innan paret får barn är det hon som har längst föräldraledighet, jobbar deltid och vabbar. Inkomstgapet mellan parterna är vid och långvarig.
– När barnet föds får de lesbiska paren initialt ett större inkomstgap, eftersom föderskan ofta är föräldraledig längre, men sedan krymper gapet. Därefter har lesbiska par en betydligt mer jämlik inkomstutveckling än heterosexuella par, säger Ylva Moberg som är verksam vid Uppsala universitet.
– Det går att tolka som att lesbiska par väljer en mer jämställd fördelning av tid ägnat åt barnomsorg och hushållsarbete och tid ägnad åt lönearbete.
Deskriptiv statistik för alla lesbiska och ett representativt urval av heterosexuella par som skaffade barn under åren 1995-2009. Tabellen visar medelvärden två år innan första barnet föds. Årsarbetsinkomster anges i 1000-tals kronor i 2008 års priser.
Flera faktorer samspelar
När Ylva Moberg jämförde hur paren fördelade föräldraledigheten blev hon lite förvånad.
– Ja, de väljer på samma sätt. Den som föder barnet är hemma längst tid. Under barnets andra år tar den ickebiologiska mamman ut mer ledighet än fäderna i heterosexuella par, men långt mindre än den biologiska mamman.
– Resultaten visar, säger Ylva Moberg, att pars val av fördelning av föräldraledigheten inte kan förklaras enbart utifrån ekonomiska incitament eller skillnader i parens könssammansättning. Den som föder barnet är helt enkelt hemma längst.
Men till skillnad från kvinnorna i de heterosexuella paren har de biologiska mammorna i lesbiska par en starkare inkomstutveckling efter att de blivit föräldrar. Trots att de, precis som heterosexuella kvinnor, haft en stor initial inkomstnedgång.
– Troligen beror det på att de lesbiska paren har en mer jämställd livssituation till exempel med hemarbete. Heterosexuella par skaffar i högre utsträckning än lesbiska fler barn och kvinnans roll i förhållandet förstärks ytterligare.
Rättvisa beslut
En annan olikhet mellan grupperna är att den som föder barnet i de lesbiska paren har i genomsnitt en högre årsinkomst än sin parter. Vidare är de något äldre än heterosexuella kvinnor när de få sitt första barn. De lesbiska paren har mindre inkomstskillnader inbördes och är mer lika i ålder och utbildningsnivå.
Enligt Ylva Moberg går det att förändra fördelningen av föräldraledighet och hemarbete mellan könen med hjälp av ekonomiska incitament, exempelvis med en individualiserad föräldraförsäkring. Men könsnormerna måste också förändras och de är starkt förankrade. Det är möjligt att makarnas kön direkt påverkar maktfördelningen inom paret och då har män av hävd en starkare förhandlingsposition än kvinnor, säger Ylva Moberg.
– Tidigare forskning visar att lesbiska par använder ”rättvisa” som princip när de tar beslut, både när det gäller karriärmöjligheter och hur hushållsarbetet ska fördelas. De måste ju dessutom besluta vem av dem som ska föda barnet.
