Den 21 juni väntas Sveriges riksdag rösta igenom de omtalade försämringarna, tillfälliga undantagen, i asylrätten. Möjligheterna att påverka omröstningen, stämningarna i EU och Europa, avtalet med Turkiet och tänkbara politiska scenarios för Sverige och Europa var några av de frågor som diskuterades på Feministiskt perspektivs samtal under rubriken Var går gränsen? på Feministisk samling i helgen.
Inledningsvis spelas en film upp från Arena Idés Männniskor & Migration som förklarar det nya lagförslaget som ska röstas om den 21 juni. Om förslaget går igenom kommer det bland annat innebära att asylsökande endast får uppehållstillstånd 3 år i taget, att familjer har sämre förutsättningar att återförenas samt att många som tidigare skulle fått asyl nu inte kommer få det.
Soraya Post(Fi) undrar hur vi ska skilja på vilka som är högerextrema och inte när etablerade riksdagspartier börjar praktisera högerextrem politik, och menar att dagens situation är skrämmande eftersom högerextrem politik utövas under andra partiers namn.
– De kan ju stå där länge och skrika, men så länge de inte får gehör är det ju inte så farligt. Nu får de gehör i praktiken. Det är det som är det skrämmande, säger hon.
Vänsterpartiets Malin Björk menar att det går att jobba för en förändring i EU även om det är uppförsbacke i dagsläget.
– Jag tror att med en medborgerlig mobilisering så kan vi stoppa EU-Turkiet-avtalet, och vi måste stoppa den, för att det kommer stå modell för hur vi ska eller inte ska hantera asylsökande och människor på flykt. Vinner vi den kampen så kan vi gå vidare därifrån, men vi måste vinna den, säger Malin Björk.
Alternativet regeringskris
Carina Ohlsson(S), som under våren samlat riksdagens demokratiska kvinnoförbund för att sondera möjliga allianser mot förslaget, får som enda representant från regeringen redovisa hur arbetet har gått. Även om hon inte fullt står bakom lagförslaget anser hon att den bästa lösningen inte är att jobba mot sitt parti. Hon menar att det inte bara handlar om att vara för eller emot utan att se vad olika resultat får för konsekvenser.
– Jag tror inte att man ska rösta emot eftersom jag har sett motförslagen. Alternativet är att stänga gränserna helt. Och skulle det vara så att man inte får igenom stora förslag i riksdagen så blir det regeringskris, säger Carina Ohlsson.
Parallellt med hårdare asyllagstiftning talas det om mänskliga rättigheter, men Soraya Post och Malin Björk menar att det är hyckleri att använda sådana termer i kombination med politiken de som förs.
– Den här nya lagstiftningen sätter olika värde på olika människor, och man kan inte prata om mänskliga rättigheter från två olika håll. Man ska kunna vara så rakryggad att man säger ”nej vi följer inte mänskliga rättigheter, vi gör skillnad på människor och människor”, det har samhällets medborgare rätt att få förklarat för sig, säger Soraya Post
Inte sann bild
Edda Manga bidrar som idéhistoriker med att nyansera bilden av vilka värderingar vi kan förvänta oss av Europa. Hon menar att vi gärna ser till ett arv som betonar mänsklighet och allas lika värde, trots att det endast har varit tongivande under vissa perioder.
– Det vi ser idag är följdriktigt givet den europeiska historien, gång på gång har vissa människor varit rättslösa genom att undantas från begreppet människa. Det vi måste göra är att förverkliga de värderingar som européer gärna vill tala om som sina, säger Edda Manga.
Folkkampanj för asylrätt bedriver en namninsamling fram till den 11 juni. Listan ska lämnas till Riksdagen som protest mot lagförslaget som behandlas tio dagar senare och Carina Ohlsson menar att idéburna organisationer ska sätta press på parlamentarikerna.
– Det är lättare att både ställa sitt eget parti till svars och kunna förändra om man har ett ordentligt tryck i ryggen, betonar hon.
Gränsen är redan nådd
Vad ska då göras istället för att skärpa asyllagen? Enligt Malin Björk måste vi sluta ställa flyktingarna och välfärden mot varandra och istället anpassa Välfärdssverige efter de nya villkoren.
– Vårt budskap från vänsterpartiet är att vi har gjort det förut. När Sverige växte och blomstrade som mest, då byggde vi ut och anpassade oss. Vi byggde bostäder, vägar och investerade i offentlig sektor. Det är precis det vi ska göra nu, det går bra för Sverige, vi har aldrig haft så låg statsskuld sedan 70-talet.
– Var går gränsen? Gränsen är redan nådd, avslutade Björk.