År 2012 fattade den filippinska kongressen beslut om att preventivmedel skulle bli lagliga och subventioneras. Beslutet överklagades och började gälla först 2014. Nu har kongressen, på budgetkommitténs initiativ, beslutat att ta bort subventionerna för att istället använda pengarna till militär upprustning.
Kongressen i Filippinerna har inlett året med att ta bort subventionerna för preventivmedel ur den nationella budgeten för 2016. Flera inrikespolitiska kommentatorer menar att regeringen under de senaste åren har brustit i sin skyldighet att erbjuda mödravård, minska barndödlighet och förhindra spridning av aids – ett arbete som har ingått i millenniemålen och för vilket den filippinska regeringen tidigare har fått stöd direkt från Sverige och nu får genom EU och enskilda organisationer. En del kommentatorer menar att kongressens beslut att ta bort subventionerna på preventivmedel skall ses som en seger för de politiska krafter i Filippinerna som stöder och får stöd av den katolska kyrkan. Det är inte något särskilt kontroversiellt påstående: ett lagförslag om familjeplanering och sexuell och reproduktiv hälsa antogs av kongressen 2012.
Lagförslaget legaliserade preventivmedel, gjorde sexualundervisning obligatorisk i grundskolan och möjliggjorde statligt subventionerade preventivmedel till fattiga par samt för vårdpersonal att utbilda sig själva och patienter i familjeplaneringsfrågor. En koalition av katolska grupper överklagade dock kongressens beslut och lagen trädde inte i kraft förrän 2014, sedan högsta domstolen hade sagt sitt.
Subventionerna på preventivmedel
Gabriela kvinnopartiet kandiderade för första gången i parlamentsvalet 2004 och blev då Filippinernas sjunde största av totalt 66 partier. Sedan valet 2010, då Benigno Aquino valdes till president, har partiet två mandat i kongressen. Jag frågar Emmi de Jesus, en av partiets kongressledamöter, vad partiet anser om kongressens beslut att ta bort subventionerna på preventivmedel.
– Vi är missnöjda med detta beslut, särskilt med tanke på de argument som budgetkommittén lade fram. Kommittén sade att de pengar som nu går till preventivmedelssubventioner måste användas till ny militär utrustning.
– Det är ett i raden av beslut tagna av president Aquinos regering, och regeringen dessförinnan, vilka har sett och ser den offentliga vården som mindre viktig, och har minskat dess andel av den nationella budgeten. Man började med att privatisera de statliga sjukhusen, sänka lönerna och minska personalstyrkan i vården. Nu säger regeringen att den ska privatisera mödravårdssjukhuset Fabella. Sjukhuset har redan börjat ta betalt för vård som tidigare har varit gratis, förklarar de Jesus och tillägger:
– De barnmorskor som mot låg kostnad bistår vid hemförlossningar straffas nu av, och utestängs från, statliga och andra sjukhus. Det får till följd att de allra fattigaste gravida kvinnorna, som bor på landsbygden, måste resa långt och betala stora summor till förlossningskliniker som inte alltid är subventionerade.
Mödradödligheten
Rätten till bästa uppnåeliga hälsa är grundlagsfäst, men landets resurser är ojämnt fördelade och fattigdomen därmed utbredd. Det innebär att majoriteten har mycket begränsad tillgång till grundläggande sjukvård och subventionerade preventivmedel berör en stor grupp i samhället. Enligt officiella siffror dör 13 kvinnor varje dag av komplikationer som är relaterade till graviditet och dödligheten ser ut att öka, efter att ha sjunkit under en tid.
Den senaste nationella statistiken visar att mödradödligheten har gått från 162 per 100 000 förlossningar under 2006, till 221 under 2011. Millenniemålet hade satts till högst 52 döda. Unicef och FN:s befolkningsfond (UNFPA), vars huvudsakliga verksamhetsområde är sexuell och reproduktiv hälsa, menar dessutom att det ofta inte rapporteras när kvinnor dör vid förlossning eller i samband med graviditet.
Filippinerna är ett av de tätast befolkade länderna i Sydostasien och ett av de länder i Asien där befolkningen växer mest (1,7 procent 2014). En del inrikespolitiska kommentatorer och frivilligorganisationer menar att närmare 50 procent av graviditeterna är oplanerade, till och med oönskade, och ett resultat av brist på preventivmedel. UNFPA har kritiserat kongressens beslut och menar att det ”är ett hot mot de mänskliga rättigheterna för hälsa liksom rätten till reproduktiva val”. UNFPA säger också att ”borttagande av subventionerna för preventivmedel underminerar lagen om familjeplanering samt sexuell och reproduktiv hälsa, som garanterar statlig distribution av gratis preventivmedel och tillgång till reproduktiv vård och på statsägda sjukhus”.
Med sitt argument – att medel som har använts till att subventionera preventivmedel för den stora gruppen fattiga nu behövs till militär upprustning – väljer budgetkommittén militär upprustning före folkhälsan och lyfter fram det globala sammanhang som beslutet ingår i: från slutet på 1800-talet till mitten på 1900-talet var Filippinerna ockuperat av USA. USA hade dock ett militärt inflytande fram till 1990-talet, då det övergav eller tvingades lämna sina baser i Sydostasien och stängde militärbaserna Clark Field och Subic Bay på Filippinerna. I takt med att Kina har vuxit till en ekonomisk stormakt har USA intensifierat sitt arbete för att stärka sin position i Sydostasien. År 2014 kom president Benigno Aquino och Barack Obama överens om The Enhanced Defence Cooperation Agreement (EDCA) vilket åter tillåter USA att ha militärbaser i Filippinerna.
Omstritt avtal
Det militära samarbetsavtalet saknar stöd bland befolkningen, som menar att avtalet kommer att medföra ökad militarisering i landet och osäkerhet i regionen, och Barack Obama möttes av folkliga protester när han besökte Manila vid undertecknandet av överenskommelsen. Det faktum att regeringen och president Aquino inte tog till sig de massiva protesterna fick till följd att en koalition av politiska partier och civila organisationer gick ihop i ett försökt få avtalet ogiltigförklarat av högsta domstolen. I januari meddelade domstolen att det nya utökade militära samarbetsavtalet mellan Filippinerna och USA är giltigt.
– Gabriela kvinnopartiet har tillsammans med andra progressiva krafter i kongressen drivit frågan och vill se avtalet ogiltigförklarat, eftersom EDCA innebär att baser åter skulle byggas för amerikanska militärer och militär utrustning, vilket vi menar bryter mot konstitutionen, säger kongressledamoten Emmi de Jesus.
Den påverkan som avtalet har på kvinnor och barn har redan visat sig i statens misslyckande att skipa rättvisa när det gäller den amerikanske marinsoldaten Daniel Smith som av filippinsk domstol har dömts för våldtäkt. Smith har omhändertagits av amerikanska styrkor och skickats till USA. Detta rättsliga misslyckande ser ut att upprepas i fallet Joseph Scott Pemberton, som har funnits skyldig till mord på en transkvinna. Pemberton ska avtjäna sitt straff i ett relativt bekvämt och välmöblerat förvar, förklarar de Jesus och tillägger:
– EDCA har nyligen vunnit laga kraft och den stora påverkan på medborgarna och landet i stort har vi ännu att se. Men det faktum att Filippinerna nu är en allierad klientstat till en supermakt försätter landet i fara. Hotet kommer nu inte endast från det militärt allt starkare Kina, utan även från irreguljära aktörer som trosbaserade väpnade grupper som ser USA som fiende.
Vad kan göras och hur för att minska dessa möjliga negativa effekter som EDCA kan komma att ha på det filippinska samhället?
– Folket har inget annat val än att skapa en enad front mot implementeringen av avtalet, att bevaka och anmäla varje brott och missbruk som görs av de militära styrkorna och att uppmärksamma den regionala och globala opinionen på vårt arbete med att åter få Filippinerna på en mer neutral väg, säger Emmi de Jesus.
