Francisco Reyes Giron var befälhavare över militärbasen Sepur Zarco som fallet handlar om. Han döms till 120 års fängelse för att ha hållit elva kvinnor i slaveri, och utnyttjat dem både sexuellt och för att utföra hushållsarbete. Reyes Giron dömdes också för att ha dödat en kvinna och hennes två döttrar.
Även Heriberto Valdez Asij ställs till svars för att ha förslavat kvinnorna och för att ligga bakom sju mäns försvinnande. Han var en paramilitär som jobbade på uppdrag av den statliga armén och döms till 240 års fängelse.
Viktigt steg
”En exemplarisk dom som återupprättar värdigheten för tusentals kvinnor, särskilt de som sökte rättvisa i fallet Sepur Zarco. Domstolen och åklagarmyndigheten har tagit ytterligare ett viktigt steg i säkerställandet av att detta inte ska hända igen, och i stärkandet av rättsstaten”, skriver Guatemalas människorättsombudsman med anledning av domen som föll igår.
Domaren Yassmín Barrios står bakom flera uppmärksammade domar där högt uppsatta militärer ställs till svars för brott begångna under inbördeskriget, däribland den tidigare diktatorn Efraín Ríos Montt. Efter domen mot Ríos Montt, som omedelbart ogiltigförklarades och vars fortsatta prövning ständigt förhalas, utsattes både Barrios och åklagaren Claudia Paz y Paz för repressalier.
Nu har Yassmín Barrios utfärdat ytterligare en historisk dom som rör ett skede under inbördeskriget där våldtäkt som krigsbrott prövas för första gången, och förövarna ställs till svars för brott mot mänskligheten. Fallet är också det första där sexuellt slaveri och hushållsslaveri prövas i en nationell domstol. I Sepur Zarco fanns en militärbas som under åren 1982-1986 användes för att erbjuda militärer ”rekreation och avkoppling”.
Medveten strategi
Yassmín Barrios meddelade domen inför en fullsatt rättssal, i närvaro av bland andra Victoria Tauli Corpuz, FN:s särskilda rapportör för urfolks rättigheter, samt fredspristagarna Rigoberta Menchú och Jody Williams.
– Vi finner behandlingen av kvinnorna i Sepur Zarco fullständigt förödmjukande och nedbrytande, sade Barrios.
Hon förkastade argumentet att avsikten med det sexuella våldet på militärbasen skulle ha varit att tillfredsställa soldaternas sexuella begär, utan slog fast att det handlar om ett medvetet använt krigsvapen:
– Det fanns en strategisk design att pulverisera den sociala strukturen och förhindra dess reproduktion.
Långsam rättvisa
I sitt domslut refererade domaren Yassmín Barrios till Dominga Coc, en kvinna som kom till militärbasen med sina två små döttrar för att söka efter sin försvunna make. Hon våldtogs dagligen inför maken och döttrarna under flera veckor för att sedan försvinna tillsammans med döttrarna. Deras kvarlevor hittades och grävdes upp vid en flod 2012. Maken överlevde och kunde vittna i rättegången.
Tre decennier efter brotten har rättvisan hunnit ikapp förövarna, som kommer att spendera resten av sina liv i fängelse. Det konstaterar Renata Avila, människorättsadvokat från Guatemala, på Twitter, och fortsätter: ”Till mina syriska vänner: dokumentera ALLT. Rättvisan kan ta lång tid, men den kommer som i #SepurZarco-fallet i #Guatemala.”
Följ @avilarenata, @DiakoniaGuate och @NobelWomen för fler reaktioner och uppdateringar om domen och #SepurZarco-fallet.
