Yezidiska Nadia Murad har levt i fångenskap som sexslav hos Daesh/IS. I flera månader var hon instängd tillsammans med andra kvinnor som också hölls fångna hos IS-styrkor i Mosul i Irak. Hon lyckades fly och har sedan dess kämpat för att uppmärksamma omvärlden på de yezidiska kvinnor som lever i fortsatt fångenskap hos terrorgruppen. Nu har hon blivit nominerad till Nobels fredspris och i veckan var hon inbjuden till Sverige av utrikesminister Margot Wallström för att berätta sin historia.
Tisdagens samtal på Stockholms universitet mellan utrikesministern och Nadia Murad startade med en uppmaning till publiken att stänga av sina mobiler, lyssna och försöka ta in en historia få fullt ut kan förstå. Runt i publiken skickades en broderad duk med motiv från sexuella övergrepp, sydd för hand av kvinnor i Kongo som också fallit offer för våldet. En historia kan berättas på många sätt, underströk moderatorn Marika Griehsel, varpå Margot Wallström valde att citera: ”att ge en annan person fullständig uppmärksamhet är den ovanligaste men också den dyrbaraste av mänskliga gåvor”.
Utrikesministern började med att betona vikten av att förstå hur sexuellt våld historiskt sett har använts som vapen i konflikter och i krig. Att utnyttja kvinnors kroppar har varit ett effektivt sätt att förnedra och försöka vinna över sin motståndare. I dag vet vi att fler dör på grund av konsekvenser av krig – som sexuellt våld – snarare än den faktiska väpnade striden, underströk Wallström. Det handlar om en krigsstrategi som signalerar dominans och kontroll. Och det är mot bakgrund av den kunskapen vi måste förstå att sexuellt våld skapar djupa sår i ett samhälle. Sår och minnen som kommer vara mycket svåra att läka.
Våld i alla dess former
Därefter började Nadia Murad att berätta sin historia. En historia som sedan tillfångatagandet har kantats av våld i alla dess former. I augusti 2014 blev hennes hemstad Sinjal invaderad av Daesh/IS. Tusentals yezidier fördrevs och kvinnor togs tillfånga som sexslavar. En av dem var Nadia Murad.
– Jag levde ett lyckligt och fridfullt liv innan Daesh kom till min stad. Jag gick på gymnasiet och bodde tillsammans med min familj. Men när de invaderade staden förändrades allt.
Under månaderna som sexslav försökte Nadia att rymma. Flyktförsöket innebar förfärliga konsekvenser och kort därefter fann hon sig själv inlåst i ett rum, tillgänglig för soldaterna att utnyttja.
I sin berättelse betonade Murad vikten av att omvärlden står enade i kampen mot Daesh/IS, men också andra terrorgrupper som Boko Haram, al-Shabab och al-Qaida. Och framförallt; att omvärlden gör allt för att agera mot det våld som inte bara har drabbat henne men också många andra yezidiska kvinnor som är kvar i fångenskap hos gruppen.
Vad gör Sverige?
Samtalet leddes snart in på vad Sveriges regering faktiskt kan göra för att skapa förändring och befria de kvinnor som tillfångatagits som sexslavar.
Från publiken haglade både frågor och förslag kring Sveriges agerande; kan man ta in kvotflyktingar? Hur kan Sverige bemöta dem med liknande historier som Nadia Murad som lyckas fly hit? Och hur kan vi på plats hjälpa de yezidiska kvinnor som fallit offer för våldet, både nu och i en framtida fredsprocess?
Till svar valde Margot Wallström bland annat att lyfta grundpelarna i regeringens feministiska utrikespolitik. Problemet ligger i att det finns för få kvinnliga fredsmäklare, menade hon. Inte sällan innebär det att viktiga perspektiv uteblir i både fredsförhandlingar och avtal (exempelvis har enbart 18 av 300 fredsdeklarationer nämnt sexuellt våld). Och i dag är det enbart pensionerade militärofficerare som tar avstånd från sexuellt våld – inga nuvarande. Detta måste vi tackla politiskt för att vi ska få till en förändring som också sipprar ner till lokalbefolkningen som har drabbats av konflikten, hävdade Margot Wallström som sedan spände ögonen i publiken och ställde en retorisk fråga: skulle du någonsin känna dig säker igen om någon av dina närstående hade blivit utsatt för sexuellt våld under en konflikt? Förövaren vet det. Det förhindrar kvinnor att i förlängningen ta en aktiv roll i samhället, och inte minst att få tydligare ansvar i fredsprocesser. I grund och botten måste frågor kring sexuellt våld som krigsvapen förstås som ett freds- och säkerhetsproblem.
Att orka berätta
Än i dag uppskattas uppemot 3 600 yezidiska kvinnor hållas fångna hos Daesh. Nadia Murad har sagt att hon tänker besöka land efter land för att berätta sin historia. Tills den dag hon börjar se verklig förändring för yezidier ska hon tvinga omvärlden att lyssna.
– Hur ska du orka att fortsätta berätta? undrade en man i publiken.
– Snart ska jag till FN:s högkvarter i New York för att berätta min historia, igen. Jag vill sprida mitt budskap om yezidiernas situation så att alla hör. Lova bara att aldrig glömma min historia, sade hon.
