Organiserade massanmälningar ledde troligen till att flera personer som administrerar RFSL:s Facebook-sida fick en varning av företaget. Teknik- och internetföretag måste ha nära dialog med organisationer som jobbar för mänskliga rättigheter, säger Marcin de Kaminski, Sidas specialist på yttrandefrihet och internet.
Under söndagen fick ett stort antal personer som är administratörer och redaktörer på RFSL:s Facebook-sida en ”varning” från Facebook för att de har lagt upp otillåtet, kränkande material. Vilket material som åsyftas framgår inte i varningstexten, som är skriven på engelska och är allmänt formulerad.
Magnus Kolsjö är vice förbundsordförande för RFSL och tror att varningen beror på en ”massanmälningsattack”, det vill säga att några personer skickat in ett stort antal anmälningar och att detta har resulterat i varningen, som närmast ser ut att vara automatiskt utskickad, eftersom den är så ospecifik.
– Jag tror att det är något sådant som hänt, även om Facebook i vår korta kontakt som vi haft om detta förnekar att det är möjligt att generera varningar genom att massanmäla. Jag förstår inte vad som annars skulle lett till detta – vi har inte gjort några kränkande inlägg.
Magnus Kolsjö påpekar att det ju förekommit andra aktioner mot hbtq-rörelsen i samband med årets Stockholm Pride. Den högerextrema, enligt Expo nazistiska, organisationen Nordisk ungdom trängde sig in i paraden och höll upp en banderoll med texten ”Värna kärnfamiljen”. Vid flera tillfällen var Jan Sjunnesson och andra deltagare och sympatisörer till ”Pride Järva” i Pride House och skapade otrygg stämning, samt trängde sig in på ett seminarium utan att betala.
– Det är sannolikt att det är någon sådan gruppering som gett sig på oss också. Det brukar ju vara Sverigedemokraterna och deras svans, och andra högerextrema grupper som går till attack på oss, säger Magnus Kolsjö.
Marcin de Kaminski är Sidas specialist på yttrandefrihet och internet. Han menar att Magnus Kolsjös antaganden inte är orimliga.
– Vi på Sida har sett sådant från flera delar av världen. Genom åren har det ofta organiserats kampanjer för att, felaktigt och med politiska förtecken, få nättjänster att ta bort användare som exempelvis är feminister, hbtq-personer eller granskande journalister. Det gäller såväl Sverige som andra länder.
– Att kampanjerna finns är lätt att belägga, likaså att personer från utsatta eller marginaliserade grupper eller rörelser utan närmare förklaring har blivit varnade eller avstängda. Den direkta kopplingen däremellan är dock svår att bekräfta för en utomstående, förstås. Men det visar på vikten av att teknik- och internetföretag dels är transparenta med hur de agerar vid den här typen av händelser, och dels för nära dialog med aktörer engagerade i olika typer av frågor som rör mänskliga rättigheter.
