Regeringens särskilda utredare Eva Wendel Rosberg har kommit fram till att surrogatmödraskap inte ska tillåtas i Sverige. Inte ens i de fall där surrogatmodern ställer upp frivilligt utan ersättning. Samtidigt föreslås att provrörsbefruktning med enbart donerade könsceller ska bli tillåtet i Sverige, vilket det inte varit tidigare.
I Sverige är det i dag olagligt med surrogatarrangemang inom vården. Men för tre år sedag slog Statens medicinsk-etiska råd (Smer), fast att altruistiskt surrogatmödraskap, det vill säga utan pengars inblandning, är en godkänd metod. Därefter tillsattes så den utredning som i dag presenterade sina slutsatser och alltså vill se ett fortsatt förbud mot både kommersiellt och alturistiskt surrogatmödraskap.
Utredningen lyfter fram risken för utnyttjande och kommersialisering då kvinnor riskerar att utsättas för påtryckningar. En annan anledning är att risken finns att kvinnan ångrar sig och att det kan bli problematiskt när surrogatmodern bär på ett barn som har de tilltänkta föräldrarnas gener. Risken finns att surrogatmodern vill göra abort eller på annat sätt ångra sig och eventuellt vilja behålla barnet.
En annan faktor enligt utredningen är kostnadsfrågan, vem som egentligen är ansvarig för de rörliga kostnaderna som kommer av en graviditet eller förlossning. En annan anledning som betonas är att det i dag finns för lite kunskap om långsiktiga konsekvenser för de barn som fötts genom surrogatarrangemang.
Nöjd kvinnolobby
Både den svenska och europeiska kvinnolobbyn har tagit ställning emot alla former av surrogatmödraskap. Sveriges kvinnolobby som förväntade sig att den statliga utredningen skulle gå på Smer:s linje och godkänna altruistiska överenskommelser, hade förberett protester.
Zozan Inci, ordförande för Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer i Sverige (Roks) – en av medlemsorganisationerna i Sveriges kvinnolobby, är nöjd med vad utredningen kommit fram till.
– Vi är glada för utfallet. Vi ser surrogatmödraskap som ett utnyttjande av kvinnors kroppar. Jag ser det som modernt slaveri så det är bra att utredningen tagit hänsyn till den aspekten och även vilka risker som finns med en graviditet.
– Om det hade blivit tvärtom, det vill säga att surrogatmödraskapet hade tillåtits under reglerade former, så hade det hade varit svårt att följa och verkligen kunna bevisa att kvinnor garanteras sina rättigheter. Det hade varit svårt att motverka handel med kvinnors kroppar, säger Zozan Inci.
Därför är surrogatmödraskap enligt henne i slutändan alltid att betrakta som ett lagbrott och ett brott mot kvinnors mänskliga rättigheter.
– Det kommer alltid finnas folk som bryter mot lagen men vi kan inte gå dem tillmötes. Fokus måste ligga vid att det handlar om utnyttjande av och handel med kvinnans kropp. Att legalisera handel med kvinnors kroppar är vi inte för och vi kan inte ställa oss bakom det. Att ha barnlängtan och att skaffa barn är inte en rättighet, säger Zozan Inci.
Statslösa barn
I riksdagen har frågan splittrat blocken. Kristdemokraterna och Vänsterpartiet är emot surrogatmödraskap medan Centerpartiet och Liberalerna är för så länge det inte är ett kommersiellt surrogatmödraskap, det vill säga sker mot betalning. Övriga partier har inte tagit ställning ännu, utan har velat invänta utredningens slutsatser.
Eva Wendel Rosberg konstaterar att det antagligen inte går att stoppa människor från att resa utomlands och skaffa barn via surrogatmödrar enbart med lagstiftning. Hon menar därför att det krävs stora internationella och nationella informationsinsatser som betonar riskerna med den typen av arrangemang.
En sådan risk är enligt Wendel Rosberg att barnen kan bli statslösa och kanske inte ens får komma in i Sverige och att det då kan uppstå stora problem för föräldrarna att få laglig rätt till sitt barn. Barns rätt till information om sin identitet varierar dessutom mellan olika länder vid surrogatmödraskap. För att minska dessa risker är det enligt utredning viktigt att även på internationell nivå begränsa det kommersiella surrogatmödraskapet.
Otillfredsställande hantering
– Det är anmärkningsvärt, säger Ulrika Westerlund, ordförande för RFSL, som är för reglering av surrogatmödraskap både internationellt och i Sverige under förutsättning att aborträtten säkras, att surrogatmödraskapet sker frivilligt och att det går att ångra sig. Hon menar att en fortsatt brist på reglering av surrogatarrangemang utomlands försätter medborgarna i en rättsosäker situation.
– Det verkar som att det ska fortsätta i huvudsak på samma sätt som hittills och det är inte ett tillfredsställande sätt att hantera frågan på. Jag tror inte att informationskampanjer får folk att ta beslutet att inte skaffa barn med surrogatarrangemang. Därför är det viktigt att komma till rätta med de juridiska problemen som kan uppstå, inte minst ur ett barnperspektiv, säger Ulrika Westerlund till Feministiskt perspektiv.
Hon menar att det går att reglera surrogatmödraskap så att det inte blir fråga om handel och utnyttjande av kvinnokroppar.
– Kvinnors rättigheter kan fortfarande tryggas och respekteras. Utredningen lyfter fram bristen på kunskap och forskning, men i tillgänglig forskning finns det inget som säger att det per automatik skulle handla om utnyttjande av kvinnors kroppar. Det blir mer ett principiellt beslut. Vi vet självklart att det har förekommit fall där kvinnor utnyttjats men det behöver inte vara så.
Behandling med donerade könsceller
I vissa länder är det tillåtet med behandling med donerade befruktade ägg, men i Sverige krävs det att minst en av föräldrarna ska ha genetisk koppling till barnet. För de par som saknar funktionsdugliga ägg eller spermier är det i dagsläget inte möjligt att få hjälp med assisterad befruktning i Sverige. Nu överväger utredningen att möjliggöra behandlingar som utförs med både donerat ägg och donerade spermier, eller med ett donerat befruktat ägg.
Ulrika Westerlund ställer sig positiv till att det ska bli möjligt för par att få hjälp med assisterad befruktning trots att ingen av föräldrarna har genetisk koppling till barnet.
– Det är bra, det möjliggör för fler att kunna skaffa barn såsom de önskar. Vi tycker inte det ska finnas regleringar som hindrar människor att välja hur familjen ska se ut, så länge det inte finns någon saklig grund för det.
Dock är det bara när den som ska bära barnet inte kan bli gravid med egna ägg som utredaren anser det aktuellt med embryodonation, inte om en till exempel vill bära ett barn som tillkommit med hjälp partnerns ägg. Ett anmärkningsvärt ställningstagande tycker Ulrika Westerlund.
– Det försvårar för tjejpar och par med en cis-tjej och en transkille att bli föräldrar på det sätt de önskar.
