Kampanjer om vikten att få fler unga kvinnor att vaccinera sig riskerar att bli exkluderande när budskapen är normativa, med till exempel rosa färgkodning och endast vita tjejer på bild. Lisa Lindén, forskare vid Tema teknik och social förändring vid Linköpings universitet, har i sin doktorsavhandling studerat två landstings kampanjer för att få att få fler unga kvinnor att vaccinera sig mot livmodercancer.

Kampanjerna riktar sig främst till unga kvinnor mellan 11 och 20 år och har skett via sociala medier, en app och en uppsökande husvagnsturné med budskap som fokuserar på omsorg.

Lisa Lindén menar att ett tydligt budskap om att medborgarna bör vaccinera sig lätt kan uppfattas som moraliserande. Synen på vaccinationen som en samhällsplikt var vanligare förr. I dag har fokus flyttats till omsorgen om individen, vilket medfört nya problem.

– Då blir det sociala sammanhanget osynligt. Till exempel att inte alla unga tillåts vaccinera sig för sina föräldrar eller att många är rädda för biverkningar av vaccinet.

Den skepsis som finns mot statliga vaccinationskampanjer är också något som enligt Lindén behöver hanteras.

– När det gäller HPV-vaccin finns inga tydliga bieffekter i dag men fakta kan ju förändras, konstaterar hon.