Medan den nytillträdda presidenten Rodrigo Duterte uppmuntrar till mord på journalister, vill införa dödstraff och sänka straffbarhetsåldern från femton till nio, pekar ut domare, politiker och militärer som personer med kopplingar till droghandel, går lika hårt åt narkotikaberoende individer som kriminella organisationer och hotar med att utlysa undantagstillstånd som svar på överdomaren Maria Lourdes Serenos krav på häktningsbeslut i den ”eskalerande kampanjen mot kriminella”, pågår budgetförhandlingar i kongressen.
Enligt finansministern Carlos Dominguez ska den framlagda statsbudgeten för 2017 leda till ”ett Filippinerna som 2022 är fritt från uppror och organiserad brottslighet och där högst 17 procent är fattiga”. Detta ska uppnås genom investeringar som skapar kvalitativa arbeten och genom spridande av välståndet. ”Antingen fortsätter vi som tidigare, med stor ekonomisk tillväxt och stor socioekonomisk ojämlikhet eller så väljer vi en väg som leder till delat välstånd som kan lyfta alla”, sade finansministern Dominguez när han presenterade budgeten.
Sänkt bolagsskatt
President Duterte har redan träffat chefen för Asiatiska utvecklingsbanken, Takehiko Nakao, fått sitt ekonomiska tiopunktsprogram godkänt och löfte om fortsatt nära samarbete. I Rodrigo Dutertes vision om ”inkluderande ekonomisk tillväxt” ligger tonvikten på ökad investering i infrastrukturen, ökad handelsintegration med omgivande länder och en skattereform där breddad skattebas, sänkt bolagsskatt och sänkt statlig inkomstskatt ingår. President Rodrigo Duterte, som har sin politiska hemvist i mitten-vänsterpartiet PDP-Laban-partiet och under sin tid som borgmästare i Davao, södra Mindanao, lyckats attrahera investering till den ekonomiskt eftersatta regionen på bekostnad av brott mot mänskliga rättigheter, har således lagt fram en statsbudget som liknar den föregående presidenten Benigno Aquinos (Liberala partiet) sex budgetar. Men med en del betydande förändringar.
I statsbudgeten för 2017 ökar utgiftssidan med 11,6 procent i jämförelse med årets budget. Utbildning får ökade resurser med 31 procent, till närmare 570 miljarder filippinska pesos (cirka 104 miljarder kronor), vilka ska gå till nya skolbyggnader, reparationer och minst 53 000 nya lärare. Även rättsväsendet får ökade resurser, med 2 miljarder filippinska pesos, till sammanlagt 15 miljarder, liksom Kommissionen för mänskliga rättigheter från 432 miljoner till 496 miljoner filippinska pesos. Underrättelsetjänsten får också ökade resurser, och därmed ett anslag på 2,5 miljarder filippinska pesos. Det är fem gånger mer än i årets budget och går utöver den underrättelseverksamhet som ingår polisens och militärens anslag. Presidentämbetet föreslås få ökade resurser från nuvarande 2,86 till 20 miljarder filippinska pesos.
I anslagen till presidenten ingår förutom ökade kostnader för rådgivare, representation och dylikt även kostnader för kommande ASEAN-möte då Filippinerna är värd för organisationens trettionde toppmöte. Vice presidenten Leni Robredo, med politisk hemvist i det Liberala partiet, landets största parti, får minskade resurser, från 504 miljoner till 433 miljoner filippinska pesos. Hälso- och sjukvården får som det verkar också minskade resurser, från årets 122,6 miljarder till 92 miljarder filippinska pesos. Tanken är att personaltätheten ska öka inom hälso- och sjukvården, medan kostnaderna ska sänkas främst genom färre sjukhus och kliniker.
Sänkta hälso- och sjukvårdsanslag
En del har ifrågasatt de minskade resurserna för hälso- och sjukvården och menar att minskningen går tvärtemot Rodrigo Dutertes vallöfte om att ge bra hälso- och sjukvård till de allra fattigaste. Paulyn Ubial, allmänläkare, känd tobaksmotståndare och nytillträdd hälso- och sjukvårdsminister har förklarat att det är ett missförstånd att hälso- och sjukvårdsbudgeten har fått minskade anslag. Från APEC:s hälso- och sjukvårdministermöte i Peru och genom den inhemska pressen har Ubial meddelat att budgeten för hälso- och sjukvård 2017 för första gången i Filippinernas historia de facto är större än militärmaktens budget (reds anm. som för 2017 är på närmare 130 miljarder filippinska pesos): ”Anslagen till ekonomisk trygghet vid sjukdom för fattiga familjer och äldre var en del av 2016 års hälso- och sjukvårdsbudget, men är i förslaget för 2017 separerade från hälso- och sjukvårdsbudgeten. Skulle man räkna in dem skulle hälso- och sjukvårdsbudgeten för 2017 uppgå till 141 miljarder och öka med sammanlagt 15 procent”, enligt ministern. Paulyn Ubial har även sagt att president Duterte vill införa särskild skatt på skräpmat och drycker med tillsatt socker.
Esperanza Cabral, kardiolog, hälsominister under Gloria Macapagal Arroyos tid på presidentposten och kritisk mot Aquino-administrationen för att den bröt mot de avtal som landet har ingått med internationella givare gällande reproduktiv hälsa, är glad att president Duterte står fast vid sin övertygelse om att kvinnor har rätt att bestämma hur många barn de ska ha och när de ska ha dem. Esperanza Cabral har även kommenterat tillsättandet av hälso- och sjukvårdsministern och sagt att Paulyn Ubial är ”en mästare på reproduktiv hälsa”, redan sedan tiden då hon var ansvarig för hälso- och sjukvårdsfrågor på lokal och regional nivå. I sina kommentarer till statsbudgeten hänvisar Cabral dessutom till officiell statistik och säger att den allmänna hälso- och sjukvården nu omfattar 92 procent av befolkningen och hoppas att den kommer att omfatta alla i slutet av president Dutertes första mandatperiod. Och hon uppmanar Duterte-administrationen att arbeta för att den allmänna hälso- och sjukvården ska täcka 70 till 80 procent av medicin- och sjukhuskostnaderna, till skillnad från dagens subventioner på 30 till 40 procent.
Utomrättsliga avrättningar
Gabriela kvinnopartiets nytillträdda kongressledamot Arlene Brosas har reagerat på att den nationella polisens andel i statsbudgeten har höjts med 24,6 procent och militärens andel med 15 procent. Hon lyfter fram det faktum att tusentals barn, särskilt i områden där fattigdomen är stor, har blivit föräldralösa till följd av president Dutertes utomrättsliga avrättningar och säger att det har försatt barnen i en ännu mer utsatt situation där de riskerar att dras in i kriminella nätverk. Gabriela kvinnopartiet befarar att ett godkännande av budgeten för 2017 kan innebära en finansiering av brott mot mänskliga rättigheter och kongressledamoten Brosas har därför lämnat in en interpellation till kongressen i vilken hon kräver tydliga besked från president Duterte och hans kabinett om hur de ökade anslagen till polis och militär ska användas.
– Problemet med narkotika kan inte behandlas åtskilt från problemet med arbetslöshet, jordlöshet och fattigdom. Polisens insatser ska inte ses som annat än en liten del av lösningen på det ökade problemet med narkotika, säger Arlene Brosas och tillägger:
– Vi vill se en mer detaljerad budget, veta hur den ökade finansieringen till polis och militär ska användas, för att försäkra oss om att vi inte godkänner en finansiering av brott mot mänskliga rättigheter när vi godkänner budgeten för 2017.
