– Självklart är jag hedrad, jag har fått ny kraft att skriva vidare. När jag stod där för att hålla mitt tacktal kändes det inte längre som att jag är ”gästen” i svenska litterära rummet, utan jag var en del av det.

Jila Mossaed skrev dikterna i sin senaste mest hyllade diktsamling Jag föder rådjuret under 2012, mitt i den arabiska våren, revolutionerna och hoppets pånyttfödelse i regionen.

– Det som hände var lovande men samtidigt bar jag på en obehagskänsla. Var orolig eftersom jag fruktade att dessa drömmar om frihet återigen skulle kidnappas av ”revolutionstjuvarna”, ja det finns såna! De som utgör världens största och farligaste tjuvar, som stjäl människornas drömmar! De bromsar förändringen.

När du kom till Sverige 30 år sedan från Iran med dina två tonårsbarn, trodde du att du en dag skulle få Aftonbladets litteraturpris?

Jila Mossed skrattar och berättar om sina första gardiner i Sverige.

– Jag vägrade ens köpa och hänga gardiner i min första bostad i Sverige, jag levde så provisoriskt som om jag skulle flytta tillbaka vilken dag som helst. När folk frågade varför jag inte hade några gardiner sade jag, ”vad då gardiner, vi ska återvända snart, mullorna kommer inte att vara länge”. Med åren som passerade förstod jag bittert att så inte var fallet. Behovet att kunna berätta för Sverige anledningen till min och mina barns flykt och varför vi är här, tvingade mig att läsa och skriva på svenska, för att kunna skriva i svensk media om det som pågick i Iran. I början hade jag ingen känsla för svenska, gillade inte ens det. Men så småningom stärktes relationen och jag började även dikta på svenska.

– Nu känns det som om min själ har två dörrar mot den yttervärlden. Ena är persiskan och den andra svenskan. Ibland öppnas den persiska porten, då handlar det om de mest intima tankarna och ibland är den svenskan när jag bejakar omvärlden och det som händer oss alla.

Din senaste diktsamling heter Jag föder rådjuret. Rådjuret har en symbolisk plats i persika och arabiska poesin, gestaltar kärlek, revolt eller frihet bland annat, vad är dess symbolik i dina svenska dikter?

– Makthavarna älskar att föra krig. De som inte vill ha krig och inte startar sådant är kvinnorna. Kvinna som föder och skänker liv, har inga intressen i krig och dödande, hon vägrar. En havande kvinna bär inte vapen och går inte till krig. Hon älskar livet, väntar och längtar livet och är oskyldig av alla grymheter, hon föder rådjur. Rådjuret symboliserar oskyldigheten i en värld i krig, våld och konflikter. Rådjuret är freden, kvinnan, livet.