Rikspolischef Dan Eliasson mötte i torsdags Frida Sandegård, förbundsordförande RFSL och Frank Berglund, förbundsordförande RFSL Ungdom i ett panelsamtal om polisens åtgärder för att förebygga hatbrott och förbättra hbtq-personers tilltro till det svenska polisväsendet. Nationella undersökningar som RFSL tagit fram visar på en utbredd misstro hos hbtq-personer gentemot skyddande samhällsinstanser som det svenska polisväsendet. Endast 16 procent av transpersoner som sökt sig till polisen efter ett hatbrott har varit nöjda med bemötandet. Över hälften är tvärt om missnöjda sade Frida Sandegård under samtalet:

– Samtidigt lever många hbtq-personer under ständig för risk att utsättas för hatbrott. Denna logik går varken ihop eller är acceptabel.

”Allas lika värde”

Dan Eliasson talade om poliskårens pågående omstrukturering och påpekade att det är svårt att hinna med allt som behöver göras samtidigt.

– Vår uppgift som statsmakt är att styrka allas lika värde i samhället. Det finns fortfarande brister i det arbetet i dag, konstaterade Dan Eliasson. Polisen vill bygga och upprätthålla förmågan att hantera den nya organisationen innan de ger sig in i nya utbildningsprojekt.

– Vi är medvetna om att vi måste bygga upp kompetens kring många områden, och samtidigt bygga relationer med människor i samhället så att de kan delta i detta arbete. På platser i landet där et inte finns hatbrottsgrupper är det viktigt att utse kontaktpersoner som kan hålla sporadisk kontakt med RFSL och interna polisgrupper.

– Det är svårt att på förhand veta vad och vilka kontaktnät som fungerar bäst. Folks upplevelser är ju facit och vi gör ofta uppföljningar, sade Dan Eliasson och lovade en utredning och uppföljning av hatbrottsarbetet nästa år.

Någon specifik hbtq-specialisering inom hatbrottsparagrafen kunde han inte lova, men han sade att han vill se en allmän kunskapsutveckling om hbtg generellt och hatbrott specifikt.

Tveksam till hbtq-certifiering

Unga hbtq-personer har ibland svårt att veta vad det är de utsatts för och vet inte vart de kan vända sig för att reda ut sina upplevelser, menade RFSL ungdom och riktade en fråga om åtgärder till rikspolischefen.

– Där har skolan ett ansvar att utbilda. Rektorernas samarbetsvilja med polisen ser olika ut, vissa skolor är öppna att släppa in oss och andra vill lösa det internt. Vi tycker att skolorna ska våga öppna upp och samarbeta mer med oss för att injaga ett förtroende. Kort sagt, låta proffsen avgöra.

Frida Sandegård lyfte frågan om en eventuell hbtq-certifiering för poliskåren som rikspolisen tidigare varit intresserad av att skaffa.

– Jag kan inte på rak arm säga vad en sådan skulle innebära för oss. Att vi på papper genomgått utbildningar kan se bra ut, men gör det någon skillnad?, frågade sig Dan Eliasson som i stället ville utvärdera det arbete som görs runt om i landet för att garantera kvalitetsstämpel och menade att en certifiering kanske inte kan garantera det.

– Vi på RFSL har sett att det en certifiering kan ge en organisation är förtroende från målgruppen, något polisväsendet inte har. Transpersoner upplever att deras anmälningar om hatbrott inte leder någonstans, sade Frida Sandegård och underströk att hatbrott är specifikt svårt då motivbilden måste vara tydlig.

Dan Eliasson medgav att polisen upplever flera brister i motivutredningen.

– Att utreda hatbrott är något vi som kår måste bli bättre på. Motivbilden specifikt då det ju är den som utmärker ett hatbrott. Misshandelsbiten är enkel, men straffskärpningsgrunden uteblir ju om motivbilden inte kan stärkas.

Kompetens ska fördelas

RFSL påpekade att många hbtq-personer upplever att de möts av oförståelse och Dan Eliasson hoppades att fler utbildade poliser på gatorna ska kunna se fler händelser och utreda fler motiv på plats. Han sade att han även kan tänka sig att inkludera väktarbolag i utbildningsbilden.

– Många gånger är de först på plats. Kunskap behövs för att utreda och analysera särskilda brottssituationer som en viss grupp utsätts för på grund av, exempelvis sin sexuella läggning.

Frida Sandegård påminde om att Gaypolisföreningen lägger ner med motivationen att de inte hinner ägna sig åt sitt arbete. Dan Eliasson tyckte att kompetensen måste fördelas och tas tillvara på.

– Det är inte meningen att en förening med särskilda intressen delvis på fritiden ska ägna sig åt dessa frågor, utan det ska vara den traditionella linjens ansvar. Givetvis kommer vi att ta tillvara på den särskilda kunskap dessa personer har.

Publiken lyfte den machokultur som finns inom polisen och att ett förtroendegivande ansikte utåt inte kommer att hjälpa en inskränkt organisation. Rikspolischefen gav uttryck för en viss oro och höll med.

– Vi måste fråga oss själva vilka vi vill vara. Det är vad det handlar om. Men i slutändan är det ni, folket, som är vårt lackmuspapper på om vi lyckats.