Fattigpensionärerna ökar i antal och för många blir det en chock att gå i pension. Dagens pensionssystem är byggt på förutsättningen att alla lönearbetar hela tiden, hela livet, i Sverige och på lika villkor. De klyftor som finns mellan olika grupper i samhället inte bara cementeras, de ökas. Skillnaderna i inkomst mellan kvinnor och män, inrikes och utrikes födda, låginkomsttagare och höginkomsttagare är större i pensionen än i yrkeslivet. Pensionssystemet måste reformeras nu!

Med dagens pensionssystem är det mycket svårt att veta hur stor pensionen blir – för att inte säga omöjligt. Pensionen är ett hopplock av statlig allmän pension, kollektivavtalade tjänstepensioner, privat pensionssparande och om den är tillräckligt låg, olika former av ekonomiskt stöd. Med det nuvarande systemet är det inte förrän på pensionsdagen det går att säga hur stor pensionen blir.

Pensionssystemet bygger på den patriarkala normen att det enda som ska avgöra pensionens storlek är lönearbete. Systemet är blint för arbetslivets olika former av diskriminering och den skeva fördelningen av betalt och obetalt arbete. En av nitlotterna drar kvinnorna. Att kvinnor är föräldralediga mer, deltidsarbetar mer, studerar mer, har lägre lön och oftare lämnar arbetslivet i förtid är några av de faktorer som slår hårt mot pensionen. Efter ett helt yrkesliv blir pensionen ofta så liten att många får leva sina sista år i fattigdom.

En annan nitlott får de som är födda utanför Sverige. För rätt till full garantipension krävs 40 års arbete eller bosättning i Sverige. Även för dem som arbetat i Sverige sedan trettioårsåldern är det omöjligt att komma ikapp.

Men det är inte slut på nitlotter. I ett svårbegripligt system säger de orangea kuverten i princip ingenting till dagens unga. Ju närmare pensionsdagen, desto mer trolig prognos. Det gör osäkerheten för de yngre stor. När det dessutom är svårt för många att hitta det där första jobbet och det i sin tur ofta är en projekt- eller visstidsanställning utan inbetalningar till pensionsplan, saknas redan en bra grund för en pension. Det är inte rimligt att förutsättningarna för en trygg ekonomi som gammal drastiskt kan försämras redan i unga år.

Diskriminering i yrkeslivet på grund av könsöverskridande identitet, hudfärg, funktionsvariationer eller religion får också direkta konsekvenser i pensionskuvertet. Stora grupper, som långtidsarbetslösa, sjukskrivna och studerande halkar efter. De får inte heller del av den standardförbättring som är följden de stora skattesänkningar som gjorts via jobbskatteavdragen, eftersom de är riktade direkt mot dem som lönearbetar.

Och inte nog med det. En allt större del av den totala pensionen är tjänstepension eller privat sparande. Något som ytterligare vidgar klyftorna mellan grupper. Det är de med fasta heltidsanställningar som får bra utdelning i tjänstepension medan resten får klara sig på en ständigt krympande allmän pension.

Feministiskt initiativ menar att det är statens ansvar skapa en att trygg ekonomisk grund för våra pensionärer. Vi har inget emot att de som tjänar mer också får ut mer i pension. Men det får inte vara på bekostnad av att allt fler grupper får ständiga försämringar. Den statliga pensionen ska jämna ut klyftor istället för att som nu cementera och utöka dem. Ett av de nationella jämställdhetsmålen handlar om ekonomisk jämställdhet livet ut. Det betyder såväl jämställda löner som pensioner. Men vi kan inte vänta på att alla orättvisor på arbetsmarknaden försvinner innan vi gör något åt pensionssystemet. Som feminister vill vi se reformer nu.

Feministiskt initiativ presenterar idag rapporten ”Pensioner – en patriarkal historia” med förslag på hur vi kan reformera pensionssystemet.

Feministiskt initiativ vill:
• Höja garantipensionen – en pension ska minst nå till EU:s nedre gräns för fattigdom
• Skrota PPM – använd pengarna för att stärka det allmänna pensionssystemet istället för att spekulera med dem på börsen
• Grunda den allmänna pensionen på den genomsnittliga inkomsten under de 20 bästa åren. 30 år ger full pensionsrätt. Barnår, studier, arbetslöshet och sjukdom ska inte straffa sig i pensionskuverten.
• Avskaffa pensionsgruppen – Släpp pensionsdebatten fri i de offentliga samtalen.
• Skriva om direktiven till AP-fonderna så att investeringarna sker med respekt för mänskliga rättigheter och internationella klimatmål. Vi vill inte att pensionspengar investeras i projekt som inte tar hänsyn till mänskliga rättigheter och viktiga miljömål.
Vi behöver ett pensionssystem som skyddar invånarna från fattigdom på äldre dar– inte ett system som i första hand skyddar sig självt!