Antalet polisanmälningar med hatbrottsmotiv 2015 var fler än någonsin tidigare enligt ny statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå) som presenterades på torsdagen. Merparten av ökningen består av anmälningar om skadegörelse och klotter med främlingsfientliga motiv.
Totalt 6 980 anmälningar med hatbrottsmotiv identifierades av Brå. Det är fler än något tidigare år då statistiken tagits fram, och jämfört med 2014 innebär det en ökning med 11 procent. Och det är, liksom tidigare, vad Brå kategoriserar som främlingsfientliga/rasistiska motiv som utgör merparten, 4 765 (68 procent) av samtliga anmälningar där hatbrottsmotiv identifierats. Bland dessa anmälningar är 1 074 (15 procent) afrofobiska hatbrott och 239 (3 procent) antiromska.
Drygt 600 (9 procent) av polisanmälningarna som identiferats som hatbrott har sexuell läggning som motiv, knappt 560 (8 procent) rör islamofobiska motiv, 390 (6 procent) kristofobiska, 330 (5 procent) andra antireligiösa motiv, 280 (4 procent) av anmälningarna har antisemitiska motiv och drygt 60 (en procent) transfobiska motiv.
Nytt i årets statistik är att kristofobiska hatbrott redovisats separat från andra antireligiösa motiv, utöver islamofobi och antisemitism som också har egna kategorier.
Den vanligaste brottstypen är olaga hot/ofredande (43 procent), medan brottstyperna skadegörelse och klotter ökat mest (med 80 procent).
Brå noterar att andelen våldsbrott var högre vid det afrofobiska och antiromska motivet samt vid hatbrott riktat mot sexuell läggning. Även andelen ärekränkning var högre vid det afrofobiska motivet, liksom då motivet var kopplat till sexuell läggning. Hets mot folkgrupp
var vanligare för det antisemitiska motivet, medan olaga diskriminering var
vanligare vid det antiromska motivet.
I rapporten redovisas också Brå:s nationella trygghetsundersökning (NTU) för 2014, där de tillfrågade själva får bedöma sin utsatthet för hatbrott. Även dominerar hatbrott med främlingsfientliga motiv och andelen har inte förändrats nämnvärt jämfört med tidigare år. 107 000 personer (1,4 procent av befolkningen) uppskattas ha utsatts för 190 000 främlingsfientliga hatbrott under 2014.
– Även om polisanmälningarna där Brå kunnat identifiera hatbrott ökar för vissa motiv, är det viktigt att komma ihåg att antalet anmälningar inte speglar den faktiska utsattheten för hatbrott. Där är NTU ett bättre mått för att beskriva utsattheten. Om anmälningarna ökar behöver det inte vara negativt, eftersom det kan betyda att fler av de som utsätts faktiskt vågar anmäla det till polisen, säger Sara Westerberg, utredare på Brå.
