Utredningen slår fast att passivitet inte ska kunna bedömas som frivilligt deltagande och vill med sina förslag sända en signal om vad som är okej sex i ett modernt och jämställt samhälle. Men förslagen som lämnats innebär ingen omvänd bevisbörda betonar utredaren Mari Heidenborg, och kommer inte generellt att leda till fler fällande domar. Fortfarande kommer det att vara upp till åklagaren att bevisa att deltagandet inte varit frivilligt.
Brottsrubriceringen sexuellt tvång ersätts med sexuell kränkning. Våldtäktsbegreppet tas bort helt ur lagstiftningen och ersätts med sexuellt övergrepp, som även kan vara grovt och synnerligen grovt. Meningarna när det gäller att ta bort våldtäktsbegreppet har varit delade. Enligt Mari Heidenborg är avsikten att komma ifrån osäkerhet om vad som är en ”riktig” våldtäkt, framför allt för att straffrättsansvaret omfattar så många fler situationer än de där våld förekommer. Om detta har meningarna varit delade. Utredaren vill komma ifrån osäkerhet om vad som är en ”riktig” våldtäkt och att brottsrubriceringen ska spegla att situationerna som lagens straffrättsliga ansvar tar sikte på inte förutsätter vare sig våld, hot eller tvång.
Sexuellt övergrepp kan enligt lagförslaget även vara grovt och synnerligen grovt. Straffansvar vid de grova brotten kan utkrävas även om uppsåt inte kan bevisas, men då förövaren visat grov oaktsamhet. Med oaktsamhetsklausulen vidgas vad som i lagen omfattas av straffansvar, vilket innebär att just denna förändring skulle kunna leda till fler fällande domar. Vid sexuellt övergrepp som inte bedöms grovt kvarstår kravet att åklagaren ska kunna bevisa förövarens uppsåt.
Styrning och attityder
De största problemen i lagföringen av våldtäktsförövare som utredningen identifierat finns inom polisen. Där finns utrymme för förbättring vad gäller såväl ledning och styrning som resurstilldelning och attitydfrågor. Även domstolens roll betonas när det gäller att undvika integritetskränkande frågor och åstadkomma ett rimligt bemötande i rättssalen.
Ett förslag för att stärka stödet till brottsoffret är att utse målsägandebiträde tidigare i rättsprocessen, att kraven på deras kompetens och lämplighet skärps och att möjligheten att byta ut ombud under processens gång ska regleras.
Förslaget kring målsägarbiträde är en del i lagförslaget om kommer att kräva ökade resurser konstaterar justitieminister Morgan Johansson, men kan i dagsläget inte säga i vad mån utredningens slutsatser kommer att åtföljas av ökade resurser för att göra de förbättringar som krävs.
Att ytterst få domare valt att ta del av utbildning om sexualbrott då den varit frivillig ser Johansson inte som något större problem och att göra den obligatoriskt är inget som diskuteras just nu. Det var en nöjd Morgan Johansson, som tog emot utredningen på onsdagen. Han säger att förslaget innebär skärpning över hela skalan, och skulle bli den viktigaste straffrättsliga reformen under mandatperioden om den genomförs.
Enligt Morgan Johansson ärdet partipolitiska stödet för utredningsförslaget brett.
Så när kan lagen vara på plats?
– Lagrådsremiss till våren. Ikraftträdande 1 januari 2018, säger Morgan Johansson.
Feministiskt perspektiv ställde också några frågor till Annika Hirvonen Falk, Miljöpartiets jämställdhetspolitiska talesperson och en av ledamöterna i utredningskommittén:
