Önationen Filippinerna står inför flera utmaningar för att skapa en demokratisk utveckling. I praktiken domineras såväl ekonomin som politiken av en liten elit och en stor del av befolkningen får inte sina grundläggande ekonomiska, medborgerliga, politiska och sociala rättigheter tillgodosedda. Framsteg har gjorts för att bekämpa korruptionen men den liksom våldet – godtyckliga arresteringar, tvångsförflyttningar och mord – genomsyrar än i dag hela samhället.
Gabriela kvinnopartiet har lyft det utbredda våldet och den förhärskande straffriheten till huvudfrågor i sin valkampanj. Parollen Labanan Ang Abuso! (Bekämpa våldet!) finns på partiets valaffischer, t-tröjor och vimplar. Syftet är att mobilisera kvinnor som anti-våldsförespråkare. Kampanjen är ett svar på den civila resning som har skett sedan 2014, då regeringstrupper och paramilitära grupper inledde det som Gabriela kvinnopartiets kongressledamot Emmi de Jesus kallar folkmord på urfolken, lumaderna, på Mindanao.
– Den mest akuta frågan att ta itu med är att statsmakten har straffrihet då den vållar skada, skadar medborgare. Landet har militariserats mer och mer, framhetsat av kriget mot terrorn och återkommande ekonomiska kriser. En följd av detta är att våldet i samhället har ökat, särskilt mot kvinnor och barn. Trots att flera lagar som kriminaliserar och straffar ett brett spektrum av våld mot kvinnor har instiftats medför straffriheten som statsmakten åtnjuter att det lagliga skyddet blir oanvändbart, säger Emmi de Jesus och förklarar:
– Allt fler kvinnor och familjer blir offer för ostraffade kriminella handlingar utförda av statsmakten och dess anhängare, som sår terror i områden där utländska investerare vill köpa mineralrik mark och jordbruksmark.
– Förutom de kontinuerliga morden på urfolkens representanter och barn har även invasionen av affärsuppgörelser gällande gruv- och jordbruksinvesteringar, som har lett till all sorts våldsam söndring, gjorts till en icke-fråga under decennier nu. Skolor har attackerats av militärer, mineralprospektering och oljepalmsplanteringar har förstört stora områden av förfädernas mark, även urfolkens kulturella integritet är hotad, säger Emmi de Jesus.
I sin valkampanj, för sex år sedan, lovade den nuvarande presidenten Benigno Aquino att han skulle ta krafttag mot fattigdomen och vid flera tillfällen under det senaste året har han sagt att mer än två miljoner har lyfts ur fattigdom under hans tid vid makten. Asiatiska utvecklingsbanken, med säte i Manila, konstaterar däremot att den ekonomiska tillväxten har varit strax över sex (6) procent de senaste två åren, men inte producerat tillräckligt med arbeten för att minska fattigdomen. Asiatiska utvecklingsbanken anser att den solida ekonomiska tillväxten behöver omvandlas till minskad fattigdom genom att generera fler och bättre arbeten och lyfter fram det faktum att närmare 40 procent av dem som arbetar är sysselsatta i den informella ekonomin eller i utsatta anställningar.
Mobiliserar kvinnor
Bai Ali Indayla, tredje namnet på Gabriela kvinnopartiets lista till årets parlamentsval, ansvarig för skol- och utbildningsfrågor och partiets talesperson på Mindanao, säger att fattigdomen och våldet innebär att stora delar av befolkningen saknar makt och inflytande över sina liv. Enligt Bai Ali Indayla vill Gabriela kvinnopartiet sätta stopp för den politik som bejakar våld och skapar stora socioekonomiska klyftor genom att informera om de medborgerliga rättigheterna och öka medborgarnas delaktighet i valprocessen.
– Som ett resultat av en utbredd fattigdom i de områden som morerna lever i är köpta röster och annat valfusk redan en del av valproceduren. Politiker har utnyttjat de förhållanden under vilka väljare lever.
– Det vill Gabriela kvinnopartiet förändra genom att utbilda, organisera och mobilisera väljarna, särskilt de moriska kvinnorna. Det är genom att bemyndiga dem som vi kan förändra politiken. Den politik som nu förs är grundad på manipulation och förs av en elit som ser endast till sina egna intressen, inte till majoritetens, säger Bai Ali Indayla.
Filippinerna är en republik med stark presidentmakt. Presidenten kan lägga in veto mot ett lagförslag och är såväl stats- och regeringschef som överbefälhavare. Hen väljs på sex år och kan sitta endast en mandatperiod. Enligt Brad Adams, Human Rights Watchs ansvariga för Asien, kommer landets nästa president att ärva enorma problem med mänskliga rättigheter. Human Rights Watch har därför skickat ut ett frågeformulär till de fem som kandiderar till posten med frågor om attacker mot journalister, ansvarsskyldighet för regeringens säkerhetsstyrkor, urfolkens rättigheter, reproduktiv hälsa, dödspatrullerna, tortyr med mera. Det kommande valet är avgörande för Filippinerna när det gäller att få stopp på det utbredda våldet och den förhärskande straffriheten, skriver Brad Adams i ett pressmeddelande.
Kongressledamoten Emmi de Jesus ser däremot både valet och Gabriela kvinnopartiets kampanj mot våldet i ett längre perspektiv och större sammanhang.
– Människors emancipation står inte och faller med valet. Dessutom ser vi att bristen på jämlikhet, det alltmer försämrade globala ekonomiska läget, nu skapar politiska konflikter och att inte ens parlamentsval i de så kallade stabila industrialiserade länderna har kunnat lösa dessa politiska problem. Medvetna om detta kommer vi inom Gabriela kvinnopartiet att göra det vi kan för att vinna all mark vi kan i den lagstiftande församlingen, parallellt med att stärka människor i det civila, så att vi alla kan försvara oss själva som individer och grupp.
DE FEM PRESIDENTKANDIDATERNA
Jejomar Binay är vice-president. Han har anklagats för korruption under sin tid som borgmästare i Makati, landets finansiella centrum, där han under sina närmare 20 år som borgmästare har byggt upp en rad sociala tjänster. År 2015 startade Binay mitten-höger-partiet United Nationalist Alliance. Han har en ”pro-fattiga-valplattform” – har lovat att ta bort inkomstskatten för alla som tjänar 30 000 filippinska peso (c:a 5330 kr) och mindre - och är den av presidentkandidaterna som är mest kritisk mot Bangsamoro grundlag.
Miriam Defensor Santiago är ordförande i mitten-vänsterpartiet People’s Reform Party. Detta är tredje gången som senator Miriam Defensor Santiago ställer upp, hon vann nästan i presidentvalet 1992 och har fram till nyligen haft starkt stöd bland väljarna.
Rodrigo Duterte, även kallad dödspatrullmannen, är borgmästare i Davao i södra Mindanao sedan 22 år. Duterte har lyckats attrahera investeringar till den ekonomiskt eftersatta regionen på bekostnad av brott mot mänskliga rättigheter och gjort sig känd för att tala nedlåtande om kvinnor som har blivit våldtagna. Han tillhör mitten-vänsterpartiet Philippine Democratic Party-People’s Power, även kallat PDP-Laban-partiet (som förlorade sina fyra platser i nationalförsamlingen vid förra valet), stöds av de fattiga i storstaden Davao, vill göra Filippinerna till en federal stat och har en valplattform som bygger på lag och ordning med stöd från militär och polis.
Grace Poe är en oberoende senator. Hon gick in i politiken för tre år sedan, har fått högt väljarstöd i opinionsmätningarna och bjudits in både av president Aquino och av presidentkandidaten Roxas att ingå i Liberala partiets topp. Det har Grace Poe avböjt och kandiderar med en egen 20-punkters valplattform. Grace Poet vill arbeta för en ”hållbar och inkluderande ekonomisk utveckling”, sänka skatter, skapa en ”anti-fattigdomskultur” och se över den nuvarande lagen mot barnarbete i syfte att stärka barnens skydd. Hon är den enda kandidaten som i sin valkampanj har talat om kultur och dess betydelse för hur människor mår.
Manuel Roxas är sonson till en president, son till en senator och i folkmun kallad Mr Palengke (herr Marknad) efter att bland annat ha fått call-centerindustrin till Filippinerna. Manuel Roxas är medlem i mitten-vänsterpartiet Liberal Party of the Philippines (Liberala partiet), var kongressledamot och senator innan han blev en av president Aquinos närmaste män.
I opinionsmätningen som gjordes i förra veckan fick Duterte 33 procent av rösterna, Manuel Roxas 22 procent, Grace Poe 21 procent, Jejomar Binay 17 procent och Miriam Defensor Santiago 2 procent av rösterna.
Två av presidentkandidaterna har svarat Human Rights Watch.
