Fredagen 8 januari har Feministiskt perspektiv funnits i fem år. Jubileet firas med instiftandet av ett nytt årligt pris: Stora Feministpriset.

– Trots larm, listor, upprop, medieundersökningar och ett närmast jämställt antal kvinnor och män inom journalistbranschen är det fortfarande i huvudsak vita män som får de stora utmärkelserna – oavsett om det handlar om fria nomineringar eller mer klassiskt juryförfarande. Till och med när förslagen har varit anonymiserade dominerar män bland pristagarna, säger Feministiskt perspektivs chefredaktör Anna-Klara Bratt om bakgrunden till det nya priset.

Bratt menar att cementerade traditioner inom branschen utgör stora begränsningar för utvecklingen av journalistiken:

– Mansdominansen bland pristagare återspeglar bara hur strukturerna ser ut i branschen. Det satsas mer på män vad gäller stora jobb som får kosta pengar, jobben håller sig ofta inom en given mall för vad journalistik kan vara, och det återspeglas dessutom ofta i lönekuverten. Män tycks ha lättare att nominera både sig själva och varandra. Det tycks också lättare att jobba med tesdriven journalistik som man, menar hon.

Nya undersökningar, gamla fakta

Under 2015 presenterades två stora undersökningar som belyser vem som kommer till tals i inhemska medier – Global Monitoring Media project, GMMP, eller Räkna med kvinnor som det heter på svenska, som genomförts i det mediekritiska nätverket Allt är möjligts regi sedan 2005 och Rättviseförmedlingens stora rapport Rättvisaren. Båda rapporterna påvisar en klen representation för befolkningen i allmänhet. Siffrorna korresponderar väl med antalet utmärkelser kopplat till kön, 70/30 i bästa fall. Eller som i fallet med Lucas Bonniers Stora Journalistpris: 72 procent män har fått priset sedan 1966. Och 28 procent kvinnor. Rasifierade är en näst intill osynlig grupp.

– Det sorgliga, om vi backar bandet, är att vi sedan slutet av 1990-talet haft dessa fakta på bordet. Ändå ser vi bara en marginell förbättring. Min uppfattning är att en del av gammalmedias kris står att finna i den dåliga representationen. Man förmår helt enkelt inte återspegla sin tid och samhället i sin helhet.

Nytt pris, annan journalistik

Stora Feministpriset syftar till ”att uppmärksamma en person eller en medieaktörs insats inom offentligheten som på ett berikande vis testat gränser för vad journalistik och debatt kan vara – och som därigenom medverkat till en demokratisk utveckling för både kår och läsare.” Den första pristagaren har utsetts av Feministiskt perspektivs redaktion och styrelse. Inför 2016 års pris kommer redaktionen att öppna för externa nomineringar.

– Med det här priset vill vi lyfta viktiga journalistiska insatser som går institutionerna förbi, antingen genom sin form, sina avsändare eller sitt innehåll. Redan i samband med Grävande journalisters 25-årsjubileum 2013 satte vi tillsammans med Bang samman en alternativ lista med viktig journalistik som undgått branschorganisationernas radar under samma tidsperiod. Listan ger en fingervisning om vad vi menar, säger Bratt.

Inte saknats kandidater

Stora Feministpriset 2015 kommer att delas ut fredagen den 8 januari och meddelas i Feministiskt perspektivs kanaler i samband med utdelningen. Feministiskt perspektivs chefredaktör ser fram emot att dela ut det nya priset:

– Det har inte saknats kandidater kan jag avslöja i alla fall. Inte under året som gått och inte tidigare heller. Priset följer en viktig feministisk tradition vi håller högt; att ta saken i egna händer. Hoppas också att den årliga utdelningen kan komma att bli en ny feministisk tradition; att bryta helgerna med ett feministiskt ryggdunk. Det behövs.