Överhuvudtaget upplever vi att det finns en mycket större medvetenhet bland alla festivaler, i dag, än vad det var för fem år sen, säger Kristina Wicksell, pressansvarig för mätningen Jämställd festival. Nu tvingas de reflektera över den här frågan, och de tvingas också att ha koll på sin egen statistik, vilket inte var en självklarhet tidigare. Det blir svårare för de andra festivalerna att skylla ifrån sig, när det finns exempel som faktiskt lyckas.

Sweden rock hamnar högst upp på mätningen, vad gäller ojämställda festivaler, med 98 procent mansdominerade akter. Sofia Lindqvist Lacinai är pressansvarig på Sweden rock:

– Utgångspunkten när man bokar band är andra saker, att det ska passa inriktningen,den övriga lineupen, att det ska hålla standaren, och andra praktiska parametrar. Det finns färre kvinnor som håller på med vår typ av genre, så det blir svårare för vår festival än andra festivaler som har mer blandad musik. Utbudet är inte större än vad det är...Vi försöka stötta nya band, samarbeta med studiefrämjande, projekt för att stödja ny musik i Sverige. Det vi kan göra är att hoppas att fler tjejer ska börja spela hårdrock, säger Lindqvist Lacinai.

Kunde göra mer

Kristina Wicksell håller delvis med i att Sweden rock har en större utmaning på grund av att stilen är så mansdominerad. Ändå är hon övertygad om att de hade kunnat göra mer:

– Delvis så stämmer det, det skulle vara svårt för de att att boka femtio/femtio det här året och ändå få så pass stora akter som de har. Däremot så tycker jag att de skulle kunna satsa mer på att boka de nya akter som faktiskt finns. De har ju till exempel en rookiescen för unga osignade artister på Sweden Rock. Där tänker jag att de skulle kunna boka hundra procent kvinnodominerat, just för att åstadkomma en långsiktig förändring. Så att inte den här onda cirkeln, att hårdrock är så mansdominerat, fortsätter.

Andra festivaler som hamnar högt uppe i mätningen är Gefle, Emmaboda och Bråvalla. Emmaboda och Bråvalla är väldigt konstigt, fortsätter Wicksell, att de inte lyckas få en jämnare fördelning, för där finns det ju många andra liknande festivaler som bokar ungefär liknande akter, som lyckas boka femtio/femtio utan problem.

Wicksell är övertygad om att festivalernas ojämlikhet påverkar samhället i stort:

– Jag tror att mansdominansen påverkar jättemycket. Dels att unga tjejer kanske inte ens börjar spela musik, för att de inte kan identifiera sig med personerna på scenerna. Men framförallt vilka instrument de väljer att spela, och vilken genre de väljer att spela, och det kan vi ju se på kulturskolorna till exempel, att det är väldigt könsuppdelat i instrument, just trummor och elgitarr, spelar ju framförallt unga killar.

Underskattad makt

Efter rapporten är Wicksell ändå försiktigt hoppfull över de senaste årens minskning av mansdominansen, men för att skapa jämställda festivaler så måste fler festivaler börja agera:

– Alla festivaler måste ta sitt ansvar och göra någonting! Inte skylla ifrån sig på andra delar av branschen, och tänka att det här problemet kommer lösa sig själv. För det vet vi ju att det inte gör när det gäller någon jämställdhetsfråga egentligen, utan det är någonting som måste arbetas aktivt med. Det finns inga som helst bevis för att det skulle vara mindre ekonomiskt hållbart att boka fler kvinnor. De festivaler som är jämställda är ju också väldigt stora och populära festivaler. Men sen handlar det ju inte om det, utan om att faktiskt ge möjlighet till alla dels att ha personer på scenen som de kan identifiera sig med, och dels att få utöva sin musik på lika villkor. Festivalerna underskattar sin egen makt, i hur mycket de påverkar musikbranschen i stort, för de kan ju skapa stora artister genom att ha dem på sina scener.