Först ett arbetsliv med låga inkomster, sedan en pension på fattigdomsnivå. Det är verkligheten för många kvinnor i dagens Sverige, inte minst de kvinnor som har utländsk bakgrund. För att öka kunskapen om detta och bilda opinion för en rättvis arbetsmarknad har Streetgäris startat rörelsen Pensionsrättvisa.
225 000 pensionärer i Sverige lever under EU:s fattigdomsgräns. Majoriteten av dem är kvinnor. Majoriteten av alla pensionerade kvinnor är beroende av garantipensionen, grundskyddet i pensionssystemet. Var fjärde ålderspensionär i Stockholms län är födda utomlands.
Utlandsföddas pensioner är cirka 2 000 kronor längre än inrikes föddas. Enligt Pensionsmyndigheten är utlandsfödda kvinnors pension i vissa åldersgrupper – sett till hela befolkningen – bara 30 procent av de svenskfödda männens, när tjänstepension och privat sparande är inräknade. Dessa är uppgifter som det feministiska nätverket Streetgäris vill uppmärksamma allmänheten om genom folkbildning och opinionsbildning. Nätverket startade rörelsen Pensionsrättvisa i februari.
– Vi i nätverket Streetgäris vill genom folkbildning och opinionsbildning se rättvisa pensioner i dag och en rättvis arbetsmarknad!
Till Dagens nyheter (DN) säger Mahi Akter från Pensionsrättvisa:
– Många av oss i Streetgäris är unga rasifierade tjejer med föräldrar som invandrat till Sverige och inte har rätt till full garantipension. De går ut i pension i fattigdom, och många av oss har insett att en del av våra pengar kommer att gå till att våra föräldrar ska få en dräglig vardag. Vi vill bilda opinion för det här är ett jättestort problem.
Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten säger till DN att det finns en logisk förklaring till utlandsföddas låga pensioner.
– Den inkomstgrundade pensionen är en reflektion av ens livsinkomst. Om man har lägre livsinkomst så blir ens inkomstgrundade pension lägre. Eftersom inkomsten är genomsnittligt lägre för gruppen och de flesta dessutom har färre år på sig, så blir pensionen lägre.
