Äldre personer som tvingas att leva i relativ fattigdom fortsätter att öka i Sverige. Mer än var tionde person över 65 år i Sverige, det vill säga 231 500 pensionärer, lever i dag under EU:s fattigdomsgräns, enligt Pensionsmyndighetens senaste beräkningar. Omkring 70 procent av dem med inkomster under EU:s fattigdomsgräns är kvinnor, enligt ”Fattigdomsfällan – så drabbar pensionssystemet många kvinnor” publicerad 2014.

Nära 790 000 personer fick garantipension 2014 varav 630 000 var kvinnor. Mer än hälften av kvinnorna är beroende av garantipension, helt eller delvis, enligt rapporten ”Ålderdom utan fattigdom” från PRO.

När det gäller utlandsföddas är deras pensioner cirka 2 000 kronor lägre än inrikes föddas. Enligt Pensionsmyndigheten är utlandsfödda kvinnors pension i vissa åldersgrupper – sett till hela befolkningen – bara 30 procent av de svenskfödda männens, när tjänstepension och privat sparande är inräknade. I vissa åldersgrupper får utrikes födda kvinnor, pensioner som motsvarar en tredjedel så stora som inrikes födda mäns pensioner. En kort bosättningstid i Sverige leder till att pensionen blir låg. Tiden för att tjäna ihop räcker inte till. För att få full garantipension krävs 40 års bosättning i landet.

Det feministiska nätverket Streetgäris, där många unga kvinnor är engagerade, har sedan februari 2016 startat en kampanj för rättvisa pensioner i Sverige.

– Vi är tre personer som jobbar med Pensionsrättvisa. Vi har valt att arbeta med den här frågan för att vi ser hur många av de vi känner och står oss nära drabbas av det nuvarande pensionssystemet och hur det påverkar deras livsutrymme och livskvalitet negativt, uppger Streegäris aktivisten Mahi Akter.

Folkbildning för opinionspåverkan

Fattigdomen bland äldre har nästan tredubblats för dem över 75 år mellan 1995 och 2014. Om utvecklingen tillåts fortsätta kommer 50 procent av kvinnorna och 35 procent av männen i pension ha en inkomst under fattigdomsgränsen år 2060, enligt Pensionsåldersutredningen.

– Vi tycker att pensionssystemet är diskriminerande och slår hårt mot vissa gruppen, exempelvis kvinnor, utlandsfödda, personer som har varit sjukskrivna under längre tid, och så vidare. Därför vill vi uppmärksamma detta och lobba för en förändring. Vi unga berörs mer av pensioner än vad det tidigare talats om, dels i hur vi väljer att planera våra liv idag och hur våra närstående påverkas av sina låga pensioner bland annat, tillägger Mahi Akter.

En annan aktivist inom Pensionsrättvisa är Farida Al-Abani som berättar att många unga har kontaktat Pensionsrättvisa och undrat oroligt om sin framtid och ville veta hur pensionssystemet egentligen fungerar.

– Pensionssystemet borde bli bra för alla. PRO har visat intresse för våra ideér och uppmuntrar oss att driva våra krav.

Det är genom folkbildning som Pensionsrättvisa vill främst skapa opinion för ett rättvist pensionssystem. Aktivisterna inom Streetgäris har börjat att bilda sig själva för att förstå hur det komplicerade pensionssystemet är uppbyggt och fungerar. Pensionsrättvisas ambition är att genom bildning skapa opinion för en folkrörelse med krav för ett rättvist pensionssystem och åstadkomma en förändring.

– För att få verktyg att hantera den nuvarande situationen har vi en studiecirkel i folkbildande syfte. Vi försöker också samarbeta med andra organisationer för att den här frågan ska få uppmärksamhet, säger Al-Abani.

Skarp kritik mot AP-fonderna

Den 13 juni höll Pensionsrättvisa sin sista studiecirkel i Stockholm inför sommaruppehållet. Rebecka Jalvemyr från FIAN berättade om Schysstapensioner och föreläste kring andra aspekter av pensionssystemet, om hur svenska pensionspengar kränker mänskliga rättigheterna. Detta genom att investeras i bolag som i strid med internationell rätt letar efter olja på ockuperad mark, genom att investera i gruvbolag som förstör miljön i exempelvis Colombia, genom att investera i 133 av världens mest koldioxidintensiva kol-, olje- och gasföretag, i vapenföretag och bolag inblandade i tillverkning av kärnvapen. Allt detta medan de ansvariga vägrar vara transparenta, enligt intresseorganisationen Schysstapensioner.

FN-kommittén som var femte år granskar de stater som undertecknat konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna riktar i år skarp kritik mot AP-fonderna. Enligt FIAN lyfter kommittén bland annat brister i hur den svenska staten uppfyller sina skyldigheter när det kommer till investeringar av svenska pensionspengar. Detta tack vare en skuggrapport som FIAN, Latinamerikagrupperna och Kristna Fredsrörelsen presenterade för kommittén under våren.

Bättre övervakning

Kommittén ifrågasätter också resultaten av AP-fondernas etikråds arbete och föreslår att Sverige inför mer effektiva mekanismer för övervakning och gottgörelse.

– AP-fonderna försvarar ofta kritiserade investeringar med att det är bättre att de stannar kvar som ägare och påverkar bolag genom dialog. Etikrådet har lyft dialogen med Goldcorp som ett framgångsexempel och det imponerade inte på kommittén. Nu måste riksdagens pensionsgrupp tänka om och införa ett oberoende hållbarhetsråd som övervakar fondernas investeringar, säger Annelie Andersson från Latinamerikagrupperna.

Streetgäris och Pensionsrättvisa kommer att närvara på Almedalen som ett led i sin opinionsbildning kampanj och deltar i debatter och torgmöte tillsammans med Sveriges kvinnolobby, och Feministiskt initiativ. Syftet är bland annat att uppmärksamma kvinnors och utlandsföddas låga pensioner och behovet av en förändring, under Almedalsveckan.

Fotnot: I en tidigare version av artikeln, och i pappersutgåvan som gick ut till prenumeranterna den 1 juli, står det att även Tantpatrullen ska medverka vid aktiviteterna under Almedalsveckan. Detta är felaktigt, vilket vi beklagar.