Kvinnodominerade Handels kräver 750 kronor mer i månaden för alla, skrotad visstid, heltidsnorm och 50 procent i ob-tillägg tidiga morgnar. Motparten Handels, vars vd tjänar 175 000 kronor i månaden, vill tvärtom frysa lägstalönerna med argumentet att det skapar fler jobb. Den effekten tillbakavisas dock av KTH-ekonomerna Hans Lööf och Gustav Martinsson på DN Debatt.

– Inom LO har vi kommit överens om att minska löneklyftorna, och ska vi kunna göra en låglönesatsning så måste det vara på den här nivån, hävdar Handels ordförande Susanna Gideonsson i DN, och manar de nära 160 000 medlemmar till kamp.

Handels sällar sig till de LO-förbund vars krav är högre än de 2,8 procent som industrifacken kräver och vars avtal, det så kallade märket, brukar vara normerande. Kommunal kräver 3,3, med mest för undersköterskorna, och Byggnads, Elektrikerna, Målarna, Fastighets och Seko begär 3,2 procent. Handels krav motsvarar 3,1 procent.

– Vårt avtal sätter alltid märket i kronor och är därför viktigt för att ge avtalet en jämställdhetsprofil, sa Handels förste vice ordförande Tommy Tillgren till Handelsnytt.

– Frysta minimilöner skulle drabba våra medlemmar oerhört hårt inom några år, och öka klyftorna mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden, säger Gideonsson i samma artikel.

Ob-tilläggen i detaljhandelsavtalet har inte varit uppe i avtalsförhandlingarna sedan 2007. Den här gången vill facket flytta fram sina positioner genom att införa ob-tillägg även för tidiga morgnar.

Handels efterlyser tryggare jobb, med ett slut på ”daglöneriet” med sms-jobb, där heltid blir norm. Sex av tio medlemmar arbetar deltid och genomsnittsanställningen är 27 timmar i veckan. En tredjedel har otrygga anställningar.