Det syriska folkets uppror mot Assad-regimens diktatur med krav på demokrati och frihet startade under den arabiska våren 2011. Revolutionen omvandlades snabbt till en av 2000-talets värsta humanitära katastrofer och skådeplats för en komplex internationell maktkamp.

Krigsbrott och grova kränkningar av mänskliga rättigheter på alla nivåer har begåtts av främst Assad-regimens militära styrkor, men också av alla andra inblandade parter i den beväpnade konflikten med anknytning till olika regionala och internationella aktörer. Snart sex år av blodigt inbördeskrig har krävt omkring 500 000 människoliv, två miljoner människor har skadats och elva miljoner, motsvarande hälften av landets invånare, tvingats på flykt. Syrian Observatory for Human Rights, SOHR, har dokumenterat 15 948 dödade barn under 69 månader av krig i Syrien. Dessutom har 14 638 syrier dött i Assad-regimens fängelser, enligt SOHR, på grund av tortyr och andra omständigheter.

Evakuering inleddes

Sedan tisdagen den 13 december 2016, då den syriska regimen tog över östra Aleppo, har det talats om eldupphör – främst på grund av internationella påtryckningar. I enlighet med en överenskommelse mellan Turkiet och Ryssland planerades evakueringen av de kvarvarande rebeller och civila i östra Aleppo. Evakueringen försenades och Ryssland återupptog bombningarna sedan kl 12 på onsdag. Trots allt började evakueringen på torsdag efter fem timmars försening, skrev Independent enligt ögonvittnen i östra Aleppo samt Syria Deeply.

Kring 5 000 krigare och civila skickades på väg med bussar och ambulanser till närliggande Idlib, enligt uppgifter. FN:s humanitära rådgivare för Syrien Jan Egeland meddelade att tusentals är i behov av evakuering, men först och främst gäller detta de skadade, sjuka och barn inklusive föräldralösa barn.

På torsdag rapporterade Syrian Observatory for Human Rights om flera demonstrationer i oppositionskontrollerade städerna, i solidaritet med östra Aleppo. En del demonstrationer har dessutom krävt uteslutning av jihadist grupperna Jabhat al-Nusra och de relaterade beväpnade grupperna till al-Qaida i Syrien, från oppositionen.

Civila offras

– Detta är en av de värsta kriser Läkare utan gränser sett på många år, sade Teresa Sancristoval, från en akutmottagning i Aleppo efter stadens fall i Assad-regimens händer. Vidare vädjar hon:

– Vi påminner alla sidor att även krig har sina regler. Alla parter ska låta civila fly till trygghet, tillåta evakueringen av de sjuka och skadade, och underlätta humanitärt stöd till de som har fastnat vid frontlinjen.

Unicef citerade en läkare i Aleppo som kände till 100 ensamma barn som satt fast i en byggnad under bombning.

Återblick: Syrienkriget i Feministiskt perspektiv

Sedan starten 2011 har Feministiskt perspektiv genom hundratals artiklar rapporterat om Syrienrevolutionen som snabbt omvandlades till inbördeskrig när Bashar al-Assad vägrade lämna makten för en demokratisk ordning. Feministiskt perspektivs rapportering har fokuserat på situationen för kvinnor, barn och flyktingar, fredsrörelsens krav, kampen för demokrati i självstyret Rojava i kurdiska delen av Syrien.

Redan 2011 talade vi med den syriska aktivisten Nawal Yaseji som berättade kvinnors krav att stoppa dödandet. ”Hon är säker på att förändring är på väg, oavsett om regimen står eller faller. Men läget är kritiskt. Det värsta, säger hon, vore inbördeskrig. Och hon är rädd att allt våld skapar acceptans för en internationell, militär intervention”. Läs mer: ”Syrier fruktar gå Libyens väg”.

Under 2012 rapporterade vi från Awid forums årliga konferens i Istanbul där Sabah Al Halak, en känd syrisk oppositionell kvinnorättsaktivist, medlem i Syrian Women’s League, under ett panelsamtal uttrycker missnöje med både regimens och oppositionens syn på jämställdhet:

”Kvinnor satsar på civil olydnad som kampmetod och manifesterar sin missnöje med våldsaktioner. Vi försöker främja kvinnors rättigheter i kampen för frihet inom en sekulär kontext som en viktig del av social rättvisa.”

Bland artiklarna från 2013: ”Stora risker med Syriens väpnade konflikt”

”Militariseringen av revolten i Syrien har förändrat kvinnors roll. Ju längre konflikten pågår desto sämre blir situationen. Många har utsatts för sexuellt våld och tortyr. Feministiskt perspektiv träffade några syriska aktivister på besök i Stockholm under februari. Aktivisterna är oroliga för landets framtid.”

I ”Unik rapport inifrån Syrien” skrev Alexandra Sandels:

”Män, kvinnor, och barn har alla lidit i konflikten i Syrien. De drabbades berättelser skildrar hur lika lidandet har varit och hur lite ett människoliv är värt i den rasande konflikten. En kall höstdag under upprorets gång var jag uppe i de syrisk-libanesiska gränsområdena i norra Libanon, där jag träffade en avhoppad syrisk soldat. Han berättade hur Assadtrupper hade kidnappat och dödat hans nio månader gamla son och sedan dumpat kroppen på tröskeln utanför familjehemmet. Straffet för att han hade hoppat av.”

Bland artiklarna publicerade 2014 går det att läsa ”Navi Pillay skarpt kritisk till passiviteten inför kriget i Syrien”, om den då avgående FN-kommissionären för mänskliga rättigheter Navi Pillay som inte kunde avsluta sitt uppdrag utan att uttrycka sin vrede och besvikelse över FN:s säkerhetsråd när det gäller situationen i Syrien.

”Navi Pillay, som i sex år arbetat som FN:s kommissionär för mänskliga rättigheter har högljutt kritiserat den ’internationella paralyseringen’ och konkurrerande nationella agendor som orsakat hundratusentals människors död i Syrien.”

I ”Resa in i tomheten” ger den syriska författaren, och 2012 års Tucholsky-pristagare, Samar Yazbek, en återblick på hur Syrienkriget började och hur islamisterna vann folkets förtroende och fick fotfäste i delar av landet i ett samtal med Christin Sandberg.

”I revolutionens inledande stadium var visionen att bygga en civil, demokratisk och sekulär rättsstat. Det religiösa var, enligt Yazbek, frånvarande. Men folket som protesterade på gatorna och varav några efter ett tag tog till vapen i sin revolutionära kamp, saknade ledning, organisation och finansiell uppbackning. I avsaknad av ett stabilt stöd splittrades därför motståndet, som till en början framför allt var organiserat i Fria syriska armén, snabbt. Fragmentiseringen ledde till en försvagning som underlättade för islamistiska grupperingar att tränga in i områden och ta över kontrollen. Det utvecklades snabbt till ett mycket våldsamt och blodigt inbördeskrig med många utländska stridande i landet.”

Om barnens situation under Syrienkriget och flykten rapporterade Alexandra Sandels från Beirut
i ”En hel generation håller på att gå förlorad i Syrien”.

Om fred och fredsförhandlingar skrev Feministiskt perspektiv flera artiklar, bland annat ”Om fred och krig med Cynthia Enloe och Edda Manga”:

”Vilka alternativ kan det då finnas utanför dessa strukturer? Cynthia Enloe berättar om ett besök i Génève där hon deltog i ett möte om Syrien. Hon och andra gräsrötter försökte komma fram till vilka som borde vara med vid förhandlingsbordet:
Vi försökte övertyga makthavarna, i det här fallet representanter för England, USA och Ryssland, att de måste ta in kvinnor, aktivister från civilsamhället i Syrien. Sådana som försökte skapa mikrovapenvilor och hjälpkonvojer, som förde konversationer över etniska gränser samtidigt som regeringen och andra försökte skapa fientlighet mellan grupper.”

I ”Unik kartläggning av kvinnors kamp för fred i Syrien” intervjuades Oula Ramadan, rapportförfattare och chef för Badael Foundation, som uppmärksammade vikten av internationellt stöd för att stärka kvinnors roll i fredsförhandlingarna.

”För det första finns det ingen militär lösning på denna konflikt. Lösningen är politisk och den måste inkludera alla syriska aktörer. Den bör inledas med ett eldupphör. Vilket kräver det internationella samfundets vilja att omedelbart stoppa kriget i Syrien. Det krävs både nationella och internationella ansträngningar för fred. Fredsförhandlingen måste engagera alla parter och i synnerhet måste syriska kvinnor finnas i beslutsfattande position. Det gäller att trycka på både staten Syrien och de internationella aktörerna att inkludera kvinnorna.”

Tiotals artiklar har under åren fokuserat på situationen för människor på flykt från Syrien, bland annat rapporterade Christine Petré: ”Outhärdlig situation för syriska flyktingar i Libanon”

Raha Asgarizadeh rapporterade om ”Syriska kvinnor om livet på flykt” genom att skildra Um Ali och hennes familj på flykt i Beirut:

”Libanon har blivit hem för mer än 1,3 miljoner syrier på flykt. Tusentals av dessa flyktingar har tagit sig till palestiniers flyktingförläggning i Beirut med ytterst små resurser.”

Samtliga relaterade artiklar till Syrien konflikten är nu upplåsta och går att läsa via Feministiskt perspektivs arkiv.