Svenska bostäder sade i somras upp trettiofem familjer med korttidskontrakt i Tensta. En proteströrelse väcktes mot Svenska bostäders beslut, vilket resulterade i att en del av familjerna fick flytta till andra lägenheter, men inte alla.

Nu har stämningarna mot de vräkta familjerna i Tensta behandlats i domstol och de få som fortfarande bor kvar i bolagets lägenheter hotas igen av vräkning. Det meddelar organisationen Bostadsbrister, som pratat med en av de som har kämpat för att bo kvar eller hitta en ny lägenhet. Kvinnan, som kallas Fatuma i inlägget på Bostadsbrister, uppmanas i ett beslutet fattat av Solna tingsrätt i februari att omedelbart flytta. Hon har enligt Bostadsbrister dessutom ålagts att betala Svenska bostäders rättegångskostnader på 5 000 kronor.

– Jag kan inte bo på gatan, säger Fatuma som har stått i bostadskö i åtta år, enligt Bostadsbrister.

Tillfälliga lösningar

När Feministiskt perspektiv intervjuade Awad Hersi (MP), ordförande för stadsdelsnämnden Spånga-Tensta, i somras var det 21 familjer som erbjudits alternativa lägenheter att flytta in i. Och Hersi hoppades då att stadsdelsnämnden skulle kunna hjälpa fler av de som hotades av vräkning med lägenheter. Men av intervjun framgår att det inte var några tillsvidarekontrakt som erbjöds:

– Nej det är det inte. Det varierar. Det är också så att dessa är jourlägenheter, de är biståndsbedömda, det vill säga vem som helst kan inte bo där utan man måste se att det finns ett behov. Det är socialtjänsten som gör den bedömningen och avgör hur länge en familj kan bo där.

De inhyrda lägenheter som stadsdelsnämnden beslutade att erbjuda de vräkta familjerna efter protesterna och medieuppmärksamheten i somras, gick med andra ord till de som var inskrivna hos socialförvaltningen. Detta innebär att de som förvärvsarbetade kunde ta del av erbjudandet.

Fatuma, vars situation uppmärksammas av Bostadsbrister, har svårt att se hur hon ska kunna få tag i en ny bostad:

– Ska jag säga upp mig från jobbet? Ska jag sluta att försörja mig själv och leva på socialbidrag för att få en lägenhet? Varför behandlas vi så olika? Är vi inte alla människor? Behöver vi inte allihop någonstans att bo, säger Fatuma.

”Stor bostadsbrist”

Stockholms stads bostadsborgarråd Ann-Margrethe Livh, sade i somras att Svenska bostäder var i dialog med socialtjänsten för att lösa de vräkta familjernas bostadssituation.

När Feministiskt perspektiv nu ber Ann-Margrethe Livh om en kommentar till det som händer barnfamiljerna i Tensta och om det finns planer på att hjälpa de som blir bostadslösa, svarar hon:

– Jag kommenterar inte enskilda personers ärenden. Men generellt kan jag säga att det är jättestor bostadsbrist i Stockholm och tiotusentals personer är i akut behov av bostad, det är barnfamiljer, unga och pensionärer som har det särskilt svårt och jag träffar hela tiden personer som är helt desperata efter en bostad. I det läget varken kan eller ska jag som politiker bestämma vem som är i mer behov av bostad än någon annan eller flytta någon framför någon annan i bostadskön, särskilt när vi vet att det finns tiotusentals personer i akut behov av bostad. Vad jag kan göra är att se till att det byggs många fler hyresrätter med rimliga hyror och det jobbar jag jättehårt med varje dag.

En undersökning som Hyresgästföreningen i Stockholm publicerade förra året visar att störst andel lägenheter där människor lever i trångboddhet finns i Hässelby/Vällingby, Spånga/Tensta och Rinkeby/Kista. I dessa områden är mellan 3,5 och 6,5 procent av lägenheterna trångbodda.

– Antingen är de arbetslösa, eller lågavlönade så de har inte råd, eller så står de i kö till en större lägenhet, eller så saknar de en inkomst för att köpa en bostadsrätt, säger Hatice Akalinli på Kvinnocenter i Tensta-Hjulsta till Sveriges radio.