Den rödgrönrosa majoriteten i Stockholms stad avsatte i sin senaste budget resurser för kompetenshöjning inom hbtq, genus och normkritik inom skolverksamheten. I praktiken har 120 förskolepedagoger kunnat utbilda sig under det gångna året, med kostnader för eventuella vikarier täckta. Feministiskt perspektiv har pratat med Emina Ipek och Annika Nylén Nilsson, som deltagit i föreläsningar, om vilka kunskaper det gett och hur dessa nu ska användas.
Arbetet med att höja kompetensen inom hbtq, genus och normkritik inleddes förra året i Stockholm. Då kartlades vilka behov och vilka tillgångar som fanns. Under tre halvdagar i höstas fick pedagoger, chefer och ledare från förskolor i Stockholm chansen att fördjupa sig i hbtq, genus och normmedvetenhet. Föreläsningarna var en del av stadens satsning för att öka kunskap och medvetenhet om normkritisk pedagogik och hölls på Stockholms universitet.
Under våren har ytterligare tre föreläsningstillfällen hållits. Då har utbildningsförvaltningen gått in och betalat för de vikariekostnader som uppkommit. Sextio personer per halvår kommer att kunna täckas för vikariekostnader, enligt Isa Ståhl, projektledare på förskoleavdelningen inom utbildningsförvaltningen.
Målsättningen är att erbjuda ett stort antal pedagoger och chefer i kommunala och fristående förskolor kompetensutveckling inom hbtq, normmedvetenhet och genus. Därutöver sker det lokala satsningar inom området på stadsdelsförvaltningarna och på de olika förskoleenheterna. Tanken är att utbildningarna ska ge personal en ökad kompetens inom området och därigenom bidra till verksamhetsutveckling till förskolorna som kommer barnen och deras föräldrar/vårdnadshavare till godo.
Annika Nylén Nilsson, biträdande förskolechef och pedagogisk utvecklingsledare på Maria förskolor, följer upp föreläsningarna med pedagogerna och var med vid två av tre utbildningstillfällen i höstas.
– Vi träffas och följer upp och diskuterar kring vad som togs upp på föreläsningarna. Vi pratar om begrepp och egenskaper som till exempel egenskapen att vara modig. Att uttrycket modig innebär och används olika beroende på kön, vilket vi problematiserar kring. Vi diskuterar dilemman såsom att våldslekar förekommer och hur vi ska hantera sådana uttryck och önskningar från barnen, säger hon till Feministiskt perspektiv.
Subtila företeelser
Annika Nylén Nilsson tycker det är lättare att diskutera kring kön och genus än kring rasifiering.
– Det är nog lättare att problematisera kring kön och genus på grund av att det varit på tapeten en längre tid. Det är ett begrepp som vi blivit familjära med. Vi har vant oss vid att prata om och relatera till det på ett annat sätt än exempelvis rasifiering. När samhället började förhålla sig till genusbegreppet så kunde det kännas något begränsande eftersom det enbart är kön och hur kön skapas som lyfts fram. Nu när hbtq och normkritik kommer in i bilden vidgas begreppen och vi börjar prata mer och mer om till exempel rasifiering.
Annika Nylén Nilsson säger att det i arbetet handlar om att vara uppmärksam på subtila företeelser och att reflektera kring invanda mönster och beteenden:
– Vissa saker är så invanda att det ibland är svårt att se vad som kan tänkas vara problematiskt. En diskussion vi hade i samband med föreläsningarna var väldigt intressant. En av pedagogerna kom på sig själv med att ha sagt att ett barn hade ljust hår och att ett annat hade mörk hy. Utan att tänka på det definierades det ena barnet utifrån hårfärg medan det andra definierades utifrån sin hudfärg. Sådant är jätteviktigt att prata om och att problematisera.
De utbildningstillfällen som staden erbjuder är frivilliga. De förskolor som har dålig bemanning eller färre personal kanske inte har möjlighet att skicka sin personal på utbildning. Därför filmas alla föreläsningar och läggs upp på internet. Det var totalt niohundra personer som deltog under förra årets utbildningar, vilket är ungefär en tiondel av stadens alla anställda pedagoger.
– Det måste nog vara frivilligt, det kan vara svårt att få ihop det på en förskola när den måste stänga helt i tre dagar för att personalen ska utbildas. Ett tillfälle per läsår skulle kanske gå. Men frivilligheten är nog ändå viktig och de som inte kan delta under utbildningen har alla föreläsningar tillgängliga på nätet, så kunskapen kan ändå spridas, säger Annika Nylén Nilsson.
Emina Ipek är pedagog på Maria förskolor. Hon tycker att föreläsningarna gav mycket och att det gavs konkreta och handfasta tips på hur en pedagog bör tänka kring genus, hbtq-frågor och normkritik.
– Utbildningen diskuterade bland annat hur vi ser på familjebilden och hur vi kan vara normkritiska och medvetna om dess normer. Det är lätt hänt att diskutera utifrån ett mamma- pappa-perspektiv men föreläsningarna lärde ut hur det kunde problematiseras. På förskolan har vi sedan gått igenom praktiska frågor och kopplat det till läroplanen och problematiserat kring normer och värderingar, berättar Emina Ipek.
Emina Ipek.
Foto: Privat.
Inkluderande perspektiv och begrepp
En viktig del i arbetet på förskolan är att välja ut den barnlitteratur som syns och är tillgänglig för barnen.
– Det är viktigt att berätta historier utanför vår egen kultur. Det är också viktigt att se hur teckningar och illustrationer ser ut. Klassiker som Astrid Lindgren finns med, men vi vill att alla barn som går på förskolan ska känna igen sig och på sätt och vis återfinnas i litteraturen. Vi låter även föräldrarna berätta om hur deras familjebild ser ut, så försöker vi fånga upp det och hitta böcker som representerar de familjer som går på förskolan. Vi försöker även tänka på och ta med sådana familjer som inte representeras i just förskolan.
En annan aspekt är att inkludera olika språk som hörs i barnens närhet i syfte att visa att språken varierar mellan människor. På Maria förskolor pratar de heller inte utifrån begreppet tjejer och killar utan om kompisar, och ”mamma” och ”pappa” har ersatts med samlingsbegreppet förälder/föräldrar. En utmaning för förskolan är enligt Emina Ipek att våga lyfta svårare etiska dilemman som barnen möter utanför förskolan.
– Hur vi aktivt kan lyfta frågor kring alla människors lika värde i samtal, lek och även policys är utmaningar för oss pedagoger på förskolan.
En annan stor utmaning enligt Emina Ipek är att hela tiden definiera och omdefiniera begrepp och det arbete de utför.
– Om vi ska motverka traditionella könsmönster måste vi också hela tiden föra en diskussion om vad begreppet traditionella könsmönster innebär. Sådant förändras och det är en utmaning att hela tiden vara uppdaterad och insatt eftersom det aldrig finns några statiska normer eller värderingar. Diskussionen måste ständigt pågå vilket är ett utmanande arbete, men målet är ju att barnen ska fortsätta vara ifrågasättande och sunda personer, och är det så är det värt allt, säger Emina Ipek.
