Lady Eagles basketlag i Arizona, USA, tillhör ursprungsfolket Diné, Navajonationen, och tvingades i förra veckan ta ner sin traditionella håruppsättning tsiyéél i samband med en match. Domaren menade att uppsättningen kunde utgöra en säkerhetsrisk. Sedan dess har många andra lag satt upp sitt hår traditionellt i solidaritet. Tillsynsmyndigheten i delstaten har bett om ursäkt, och har klargjort att Dinéspelarna har rätt att bära tsiyéél under matcher.
Lady Eagles skolbasketlag i Flagstaff, Arizona, består till största delen av spelare från Dinéfolket, eller Navajofolket som de också kallas. De satte upp sitt hår i den traditionella uppsättningen tsiyéél under en match som spelades i samband med en kulturkväll för ursprungsfolk i tisdags i förra veckan. Innan matchen mot the Greenway Demons skulle börja sade en domare åt tjejerna i Lady Eagles att deras håruppsättning stred mot tillsynsmyndigheten Arizona Interscholastic Associations (AIA) regelbok. De tog ner uppsättningen och matchen spelades. Men AIA har bett om ursäkt för domarens agerande som många har sett som ett utfall av diskriminering och rasism. Och sedan förra veckan har de också tagit ett emot ett stort stöd från många håll.
”Vi hade aldrig kunnat tro att våra Lady Eagles, efter att de blivit tvungna att ta bort ett uttryck för deras kultur, deras tsiyéél, skulle bli ett ämne för diskussion runt om i världen. För det första är vi väldigt stolta över våra spelare i Lady Eagles som inte tillhör urfolket som utan tvekan valde att bära en tsiyéél, sida vid sida med med lagkamraterna för att verkligen visa att det är en familj, och de var hedrade att göra det. För det andra skulle vi vilja tacka ledarna för Navajonationen, president Russel Begaye och vice-president Jonathan Nez för deras snabba respons och stöd till våra flickor när de krävde att Arizona Interscolastic Association skulle se över reglerna för ”hårkontrollsutrustning” och bli mer accepterande vad gäller våra traditioner”, skrev Lady Eagles Basketball Booster Club i ett uttalande på söndagen.
Rektor blev rasande
Flera olika lag har skickat hälsningar om solidaritet genom att skicka bilder till Lady Eagles när de själva bär tsiyéél. Basketlaget Tuba City Warriors skickade bilder och ett lycka till samt en uppmaning om solidaritet, Holbrook Lady Roadrunners, Winslow Lady Bulldogs, Santa Fe Indian School, Richfield Residential Hall och flera andra likaså.
Santa Fe Indian School.
Tuba City Warriors.
Winslow Lady Bulldogs.
Richfield Residential Hall.
Russel Begaye anser att alla domare som dömer i matcher där Navajolag spelar borde genomgå utbildning i frågor som rör ursprungsfolkens kultur och tradition för att undvika att liknande situationer uppstår i framtiden.
– Jag tycker faktiskt att alla som inte är Navajo och som dömer matcher i norra Arizona borde vara tvungna att utbildas i de här frågorna så att den här typen av uppenbar diskriminering inte drabbar våra urfolksstudenter i Navajo Nation, och detta inkluderar städer i gränsområdet, säger han till Navajo Hopi Observer.
Flagstaff High School är en skola som ligger i gränsområdet till Navajo Nation i Arizona, och omkring 30 procent av invånarna i Flagstaff utgörs också av ursprungsbefolkningen. Skolans rektor Tony Cullen har också riktat hård kritik mot AIA::
– Tolkningen av regeln var helt fel. När jag hörde talas om det som hänt blev jag rasande, sade han.
Hoppas inspirera andra
AIA har bett om ursäkt och förklarat att domaren inte menade att diskriminera laget utan fattade sitt beslut på att håruppsättningen där håret binds upp med garn kunde utgöra en säkerhetsrisk då han ansåg att andra spelare kunde fastna med fingrarna i garnet. AIA har enligt nyhetsbyrån Reuters sagt att man ska fortsätta jobba med utbildning kring kulturella frågor inom myndigheten, och man har också klargjort att det framöver är tillåtet för urfolksspelare att bära tsiyéél under matcher.
Att sätta upp håret i en tsiyéél är ett sätt att samla sina tankar på ett organiserat sätt och Lady Eagles säger i sitt uttalande att de hoppas kunna inspirera andra urfolksunga: ”Vi hoppas att det vi var med om den kvällen och det stora stöd som vi sedan har mottagit ska uppmuntra våra unga att känna stolthet över sitt arv genom att bära tsiyéél utan att känna sig generade eller att de blir sedda som stereotyper”.
