Under Demokraternas partikonvent ägde det historiska rum. För första gången genom tiderna kan en kvinna bli president i världens mäktigaste land. Men Demokraternas nu officiellt valda presidentkandidat, Hillary Clinton, har låga opinionssiffror och saknar stöd även bland många demokrater.
Maktkampen inom Demokraterna mellan de två presidentkandidaterna Hillary Clinton och Bernie Sanders avgjordes officiellt på ett historiskt partikonvent i tisdags i Philadelphia. Den vänsterorienterade senatorn Bernie Sanders fick 1 865 delegatröster och den tidigare utrikesministern Hillary Clinton vann med 2 842 röster.
Anhängare och aktivister inom den stora progressiva sociala rörelse som startades kring Bernie Sanders valkampanj, menar att 46 procent av rösterna till en kandidat som utmanar det rådande politiska och ekonomiska systemet i USA är ett tecken på en klar polarisering inom Demokraterna kring viktiga frågor. Många inom Bernie Sanders-rörelsen säger sig vägra rösta på Clinton på grund av hennes ”politiska ställning, bakgrund och korruption”. En del aktivister och delegater säger att i princip finns det inga större skillnader mellan Clinton och Republikanernas kandidat Donald Trump.
Med detta resultat på demokraternas partikonvent, nominerades för första gång genom tiderna en kvinna från ett stort politiskt parti till president kandidat i USA. I ett meddelande tackade Hillary Clinton för förtroendet och sade:
– Vi har just orsakat den största sprickan i glastaket hittills.
Konfliktfyllt konvent
Konflikten mellan de delegater som stödde Sanders kontra Clinton under det pågående partikonventet var tydligt och öppet. Pro-Sanders-delegater klagade om och protesterade emot det de beskriver som mobbning, hån och uteslutning av bland annat nomineringstalet som skulle levereras av kända profilen Nina Turner, talesperson för rörelsen. Turner uppfattas av partiet som kritisk mot Clinton och hennes politik och hindrades i sista stund från att tala inför konventet, antydde bland annat Susan Sarandon, artist och aktiv inom Sanders-rörelsen på en presskonferens på onsdagen. Allt detta tolkas och uppfattas av Sanders-anhängarna som en odemokratisk ordning inom partiet och maktmissbruk av partifunktionärer. Inför konventet avslöjades även hundratals e-mail som tyder på systematisk och aktiv motarbetning mot Sanders kampanj och partiskhet för Clinton från partiledningens sida.
Delegater som stödde Hilary Clinton kallar däremot Sanders anhängare för odemokratiska och fientliga till partiets strävan efter enighet, bland annat när de under den första dagen på konventet buade talare som nämnde Clintons namn. Detta även när Bernie Sanders höll tal. Sanders hade redan innan konventet gett sitt stöd till Clinton och manade till att rösta på henne för att enigt besegra Republikanernas Trump. Något som mötte motstånd bland större delen av Sanders-rörelsen.
”Ingen mer lämpad”
Det mest hyllande talet på partikonventet till stöd för Hillary Clinton levererades av president Barak Obama. Han sade:
– Det har aldrig funnits en man eller kvinna – inte heller jag, inte Bill [Clinton], ingen – varit mer kvalificerad än Hillary Clinton att bli USA:s president.
Obama prisade även Sanders anhängare för deras engagemang och organisering.
68 procent av väljarna säger enligt en opinionsundersökning av tv-kanalen CNN att de inte litar på Hillary Clinton. En undersökning som gjordes mellan den 22-24 juli visade att Clinton ligger efter Trump i popularitet. Liknande resultat rapporterar Reuters/Ipsos. Dock finns det andra opinionsundersökningar som visar tvärtom eller jämna opinionssiffror för båda.
En bidragande orsak till Clintons svaga siffror är det enorma hatet och sexismen som riktas mot henne som kvinna. Julia Gillard, Australiens tidigare premiärminister, som själv utsattes för sexistiska påhopp och hatkampanjer uppmanade till stöd för Hillary Clinton i en artikel i New York Times. Gillard skrev att Clinton i likhet med hon själv är utsatt för det stereotypiska att kvinnor vid makt inte är älskvärda och saknar empati. ”Hatet mot Hillary” har varit ett välkänt fenomen och omdebatterat ämne i USA sedan 1990-talet då hon blev Vita Husets första dam och vägrade spela underkuvad och tyst.