Martin Valfridsson har avslutat sitt uppdrag som nationell samordnare för utsatta EU-medborgare och överlämnat sin slutrapport, ”Framtid sökes”, till Åsa Regnér, ansvarig minister. Han håller fast vid sina tidigare rekommendationer om att avråda människor från att ge pengar till människor som tigger, avråda kommuner från att erbjuda dem legala boendealternativ och att bara i undantagsfall låta deras barn – vilka enligt hans bedömning inte är särskilt många – gå i skola i Sverige. En uttalad avsikt är att förhindra att de blir fler.
– Feministiskt initiativ har inget förtroende för Valfridsson. Han har tidigare valt att kritisera kommuner som tagit ansvar för att förbättra levnadsvillkoren för utsatta EU-medborgare. Nu framgår det med all önskvärd tydlighet varför vi inte delar Valfridssons lagtolkningar, när han bland annat hävdar att barn till utsatta EU-medborgare inte skulle ha några rättigheter i Sverige, säger Anna Rantala Bonnier.
I ett pressmeddelande framhåller Fi att de så kallade utsatta EU-medborgarna, ofta romer, som kommer till Sverige är på flykt undan fattigdom, diskriminering och antiziganism i sina hemländer. Förra veckan lämnade partiet förhandlingarna i Stockholms stad om ett långsiktigt program för gruppen, då majoriteten inte kunde enas om Fi:s krav på skolgång och alternativa boendeplatser. Att invänta Martin Valfridssons rapport, såg Fi inga skäl till eftersom han tidigare gett uttryck för sin tydliga uppfattning vad gäller just de frågorna.
– Martin Valfridsson och Åsa Regnér säger att lagen ska gälla lika för alla. Men faktum kvarstår, vi har människor som riskerar att svälta och frysa ihjäl i Sverige för att de förvägras hjälp. Med Valfridssons slutsatser kan vi räkna med att kommer fortsätta vara så, säger Anna Rantala Bonnier.
Spark neråt
I en artikel i Sydsvenskan kritiserar Hanna Gedin, vikarierande kommunalråd för Vänsterpartiet i Malmö, rapporten och dess uppmaningar. Hon menar att Valfridsson kunde ha tagit till sig kritiken från Thomas Hammarberg, ordförande i kommissionen mot antiziganism, Skolverket, Socialstyrelsen och Barnombudsmannen, BO, som bland annat handlar om barns rätt till skolgång.
– Jag tror tyvärr att detta spär på väldigt obehagliga strömningar, där man ställer grupper mot grupper. Istället för att se att samhället blivit rikare, men att resurserna inte fördelas rättvist, går man på utsatta människor. Man sparkar nedåt i samhället, säger Hanna Gedin till Sydsvenskan.
Ulrika Falk på Göteborgs Räddningsmission delar kritiken och menar att Valfridssons slutsatser slår mot det arbete som bedrivs i staden för att ge alla barn skolgång.
– Det är såklart en bra vision att förändra situationen i hemländerna, men det hjälper inte här och nu. I Sverige så har alla barn möjlighet att gå i skola, även barn till papperslösa och tillståndslösa personer sedan 2013. Det är en rättighet och jag tänker att i Sverige i dag så kan vi inte exkludera just en grupp av särskilt utsatta barn från en möjlighet att gå i skola och få tillgång till utbildning, säger hon till SVT.
I SVT:s Aktuellt på måndagskvällen tog musikern och författaren Hans Caldaras, som strid mot Martin Valfridsson och hans rapport. Maria Leissner, som var ordförande i dåvarande regeringens delegation för romska frågor 2006-2009, stödjer Caldaras i ett Facebook-inlägg: ”Otroligt att Hans Caldaras och alla vi andra romarätts-aktivister måste driva debatten på den här grundläggande nivån femtio år efter Katarina och Rosa Taikons medborgarmarscher och statsministeröverläggningar. Hans, behåll styrkan!!!”
Nytt avtal med Bulgarien
På fredag, den 5 februari, besöker Åsa Regnér huvudstaden Sofia för att underteckna ett samarbetsavtal mellan Sverige och Bulgarien. Avtalet liknar det som slutits med Rumänien och är inriktat på expertutbyte inom social trygghet och omsorg, jämställdhet och barns rättigheter. Under pressträffen betonade hon avsikten att förbättra situationen för de utsatta EU-medborgarna både i ursprungsländerna och i Sverige.
Valfridsson framhåller de frivilligorganisationers arbete som är inriktat på att hjälpa romer i Rumänien och Bulgarien. Han menar att det fortsatta arbetet bör ingå i den ordinarie samhällsstrukturen och föreslår att länsstyrelserna ska få samordningsansvaret. Länsstyrelsen i Stockholm föreslås få ett övergripande ansvar.
Uppdraget till länsstyrelsen i Stockholm bör enligt Valfridsson omfatta att:
Kontinuerligt sprida information till de andra länsstyrelserna, för vidare spridning i respektive region/län.
Inrätta en rådgivningsfunktion, som stöd för kommuner i arbetet med utsatta EU-medborgare, framförallt när det gäller barn.
Främja och underlätta samverkan mellan olika aktörer, som exempelvis polis, kronofogde och landets kommuner.
Följa rättsläget angående: uppehållsrätten; handläggning och bedömning av barn till utsatta EU-medborgare; nödbistånd; samt regler och rutiner för bland annat avhysningar och sprida denna kunskap till bland annat övriga länsstyrelser.
