”Med detta avtal står dörren på glänt för Nato. En annan regering skulle utan vidare kunna öppna den på vid gavel. Natoavtalet kommer att öka den politiska och militära spänningen i vår närhet. ” Det skriver Christina Gezelius och påminner om hur mellanfolkliga kontakter, inte upprustning och militära allianser, är det som skapar trygghet och fred mellan grannländer.
Hur skapar vi fred? Hur slipper vi krig?
Sverige har under tvåhundra år lyckats helt undvika eller bli indraget i krig tack vare strategin ”alliansfrihet i fred, neutralitet i krig”, detta trots krig vid flera tillfällen runt våra gränser.
Hur har vi lyckats med detta?
Fred skapas genom att människor träffas, samarbetar på olika plan: arbetsplatser, utbildningsutbyte, kulturella kontakter och inte minst handel. Danmark är det land som Sverige fört flest krig emot historien igenom. Behöver vi i dag med våra täta mellanfolkliga kontakter, till och med en bro för daglig pendling, ens tänka på krigsrisk eller överfall från dansk sida? Det är alltså inte upprustning, militära allianser, ententer eller pakter som skapar trygghet och fred mellan grannländer.
Ett annat tydligt exempel är det kalla kriget så spänningen mellan öst och väst som starkast. Warszawapakten och Nato stod på var sin sida om den så kallade järnridån. Om den ena pakten ökade truppnärvaron eller förändrade vapenarsenalen, kände sig den andra sidan hotad och ökade sin egen vapenarsenal/truppnärvaro. Sverige och Finland utgjorde då en neutral buffertzon i norra Europa. Risken för konflikter var här betydligt mindre än på kontinenten.
I och med det alliansfria Finlands handelsavtal med Sovjet, såg vi en avspänning som ledde till att Sovjet i förtid återlämnade finska Porkalaområdet, ett område med en sovjetisk flottbas i Finlands skärgård. I enlighet med vapenstilleståndsavtalet 1944 skulle Sovjet arrendera området i 50 år men tack vare avspänningen återlämnades området till Finland redan 1956.
Nu förbereds i Sveriges riksdag ett så kallat värdlandsavtal med Nato, ett avtal som med eller utan undantagsparagrafer för kärnvapen eller truppnärvaro och trots försvarsministerns ”garantier”, innebär ett stort steg närmare fullt medlemskap i försvarsalliansen. Med detta avtal står dörren på glänt för Nato. En annan regering skulle utan vidare kunna öppna den på vid gavel. Natoavtalet kommer att öka den politiska och militära spänningen i vår närhet.
Varför uteblir den allmänna demokratiska debatten? Varför ingen allmän prövning av detta avsteg från en under århundraden beprövad lyckad strategi, till exempel i ett riksdagsval?
Inget värdlandsavtal med Nato!
