Trots den pågående omställningen av den tyska energisektorn till en sol- och vindbaserad produktion finns det fortfarande flera kolkraftverk i drift. Svenska Vattenfall är en stor aktör och behöver bryta mer kol för att produktionen ska kunna fortsätta. Nya dagbrott planeras vid den tyska gränsen till Polen, där stora brunkolsfyndigheter finns. Ytterligare brunkolsförbränning skulle innebära avsevärda utsläpp av växthusgaser och förvärra klimatförändringarna.

– Vattenfall sysselsätter 8 000 människor i kolregionen Lausitz och ett av de främsta argumenten för att fortsätta gruvdriften är att jobben är strukturellt viktiga för regionen. Vad ingen säger är att de här jobben mestadels är manliga jobb. Hade det varit jobb inom vård eller utbildning hade ingen funderat över anställningsvillkoren eller talat om att jobben försvinner, säger Inken Behrmann, aktiv i Ende Gelände.

Nätverket Ende Gelände, som ungefär betyder ”Vägs ände”, ordnar tillsammans med Heinrich Böll-stiftelsen ett seminarium om hur feminism och en ekonomi utan tillväxtfixering (kallat otillväxt) kan sätta ramarna för en alternativ utveckling, utan kol.

– På en planet som inte är oändlig kan vi inte ha oändlig tillväxt, inte ens av förnybar energi. Så vi behöver välja vad vi ska göra med de begränsade resurser vi har. Vill vi tillverka vapen eller järnvägar? säger Inken Behrmann.

När Ende Gelände ordnar möten är den interna demokratin prioriterad och beslutsfattandet sker ofta med konsensus. Nätverket tillämpar strikt 50/50-fördelning mellan könen på talarlistan.

– Behöver folk verkligen äga sin egen bil eller kan vi istället dela på ett färre antal bilar? Med en ny och mer demokratisk beslutsprocess skulle antagligen andra värden och prioriteringar slå igenom, när inte en mansdominerad ekonomi sätter agendan. Men det bygger på att kvinnor har hälften av rösterna i sådana beslutsprocesser, säger Inken Behrmann.

Osynligt värde

Både människor och natur i Lausitz drabbas av exploateringen av ”det naturliga”. I likhet med andra allmänna nyttor – fisk i haven är ett vanligt exempel – utnyttjas kolresurserna på ett sätt som sannolikt inte skulle ha skett om dess värde uppskattats i ekonomiska termer. Naturresursers värde blir ofta synligt först när dessa naturresurser försvinner, och när konsekvenserna av det behöver hanteras av samhället. De långsiktiga effekterna från kolutvinningen – klimatförändringarna – skulle sannolikt omöjliggöra all kolutvinning om kostnaden för klimatförändringarna ingick i priset på kol. På samma sätt utnyttjas kvinnors arbete, som inte heller tillmäts något ekonomiskt värde.

– Människor behöver omsorg för att leva, både fysisk omsorg som matlagning och emotionell omsorg som tröstande och uppmuntrande. Detta omsorgsarbete ses som ”Liebesarbeit”, arbete som görs på grund av kärlek, och som ”naturligt” ingår i kvinnors karaktär. På så sätt ses det inte som faktiskt arbete, säger Inken Behrmann.

En av talarna på seminariet är Christine Bauhardt, som är professor i ”Gender and Globalization” på Humboldtuniversitetet i Berlin. Hennes huvudsakliga forskningsintressen ligger i relationen mellan samhälle och natur och en feministisk ekonomisk kritik.

Aktioner planeras

Christine Bauhardt har skrivit om alternativ till tillväxtekonomin ur ett ekofeministiskt perspektiv. I en artikel utvecklar hon tankar om tre angreppssätt: En ny grön ”New deal”, otillväxt och en solidarisk ekonomi. Den gröna ekonomin som en ny ”New deal” bygger på är i vissa kritiska avseenden jämförbar med dagens ekonomiska system, medan ett angreppssätt som går bortom fixeringen vid ekonomisk tillväxt (otillväxt) reser mer grundläggande frågor om relationen mellan materiellt överflöd och individuell och social välfärd. Principerna för den solidariska ekonomin inkluderar principerna om självbestämmande och samarbete, men inget av dessa tre angreppssätt ser jämställdhet mellan könen som en förutsättning för ekonomisk förändring, menar Christine Bauhardt.

Vad de tre angreppssätten dock har gemensamt, enligt Christine Bauhardt, är deras implicita antaganden av kvinnors obetalda arbete i den sociala sfären. Hon argumenterar i artikeln för hur ekofeministiska ekonomiska principer kan förbättra vart och ett av angreppssätten genom att inkludera jämställdhet och därmed uppnå reell ekonomisk förändring.

För att stoppa Vattenfalls planer på nya kolgruvor kommer under pingsthelgen i mitten av maj människor från både Tyskland och andra länder, inklusive Sverige, att åka till Lausitz vid den tyska gränsen mot Polen. Där kommer civil olydnads-aktioner att genomföras för att fysiskt sätta stopp för kolutvinningen.