Peter Tai Christensen från fackförbundet Unionen och Carin Lindfelt från Svenskt näringsliv får representera arbetsmarknadens parter i ett samtal som modereras av Markus Bonekamp, chef för Europaparlamentets informationskontor i Sverige.
Carina Lindfelt inleder med att konstatera att vid internationell jämförelse så är Sverige ”väldigt jämställt”.
– Det betyder inte att det inte finns saker att jobba med, men vi har kommit ganska långt. Den könsuppdelade arbetsmarknaden är ett stort problem, säger Carina Lindfelt.
Det gäller framför allt i kommuner och landsting där 80 procent av de anställda är kvinnor. Inom staten är könsfördelningen helt jämn, i näringslivet är den 60 procent män och 40 procent kvinnor.
– Allt kan och behöver bli bättre, menar Peter Tai Christensen, vi är inte jämställda i dag.
Bolagsstyrelser
Kvinnors representation i bolagsstyrelser är en flitigt debatterad fråga, och i EU ligger ett förslag om styrelsekvotering som för närvarande är blockerat. Det är alltså inte tillräckligt många medlemsländer som är för förslaget. Varför är det så stort fokus på just styrelserepresentation?
– Det är en symbolfråga, det finns mycket makt i styrelserna, säger Peter Tai Christensen.
Unionen ställer sig helt bakom ambitionen att nå en jämn fördelning i styrelserna men är emot kvotering, och är där överens med Carina Lindfelt och Svenskt näringsliv. Hon menar att det finns en uppåtgående trend i Sverige, kvotering förutan. Det beror på att den kompetens som söks sitter kvinnorna på, då det är de som dominerar lärosätena. Från Unionens sida är man inne på att ge fler positiva incitament, snarare än att hota med lagstiftning. Det behövs också ett mer föräldravänligt klimat, för både chefer och alla andra.
Markus Bonekamp tog tillfället i akt att citera Svenskt näringslivs vd Carola Lemne: ”Om man som kvinna är hemma för länge för att ta hand om barn så går det inte lika fort att göra karriär. Man gör karriär genom att vara på jobbet, inte hemma.” Han fortsätter med att citera Unionens Henrik Ekenberg, samhällspolitisk chef, som har skrivit att ”ingen ska behöva välja mellan ett utvecklande arbetsliv och ett aktivt föräldraskap”. Finns det inte en motsättning här, undrar moderatorn?
Peter Tai Christensen svävar en aning på målet, medan Carina Lindfelt påpekar att arbetsgivare möter arbetstagare i alla faser av livet och dessa måste hanteras för att de anställda ska stanna.
Lönegapet
Arbetsgivarna är dock kanske inte lika förtjusta i alla faser, åtminstone historiskt sett. Kvinnor som planerar att skaffa barn har länge fått se sig förbigångna.
– Jag tror att det har skett en attitydförändring till det bättre, säger Peter Tai Christensen. Och det flexibla arbetet ger möjlighet att arbeta heltid, när du kan jobba hemifrån istället för att gå ner i arbetstid. Men det behövs insatser, vi måste säkerställa att föräldralediga ingår i lönerevisionen till exempel, en sådan faktor kan annars bidra till det oförklarade lönegapet.
Att arbetsplatsen förändras vid lång bortavaro kan vara en annan faktor till detta lönegap, menar Carina Lindfelt. Är du borta ett och halvt år i taget i flera omgångar kommer mycket att hända i din frånvaro. När pappamånaden infördes var förväntningen att kvinnorna skulle minska sitt uttag, men så har inte skett. Bland nyanlända som får en generös föräldraförsäkring riskerar kvinnor att bli kvar i hemmet.
– Man får göra vilka val man vill, men man ska vara medveten om konsekvenserna, säger Carina Lindfelt.
Innan det är dags för dagens politikerpanel att ta vid frågar Markus Bonekamp vilka råd paneldeltagarna vill ge unga och medelålders kvinnor som vill göra karriär och tjäna lika mycket som män.
– Jag tycker inte att det alltid ska vara kvinnor som ska anpassa sig och göra annorlunda, säger Peter Tai Christensen. Bara det att man tar för givet att man har samma möjligheter, då riktar man lite förändringskraven mot arbetsgivaren. Och som ung kvinna, låt dig inte begränsas av traditionella uppdelningar i yrken.
Carina Lindfelt håller med och tillägger, skaffa en riktigt bra utbildning och satsa gärna på otraditionella yrken, gör informerade val och ta striden vid köksbordet.
Kvotering
Politikerpanlen består av EU-parlamentarikerna Anna Hedh (S), ledamot i jämställdhetsutskottet och Linnéa Engström (MP), suppleant i detsamma, samt Pernilla Baralt (S), statssekreterare hos jämställdhetsminister Åsa Regnér, och Anders Knape (M), andre vice ordförande i Sveriges kommuner och landsting (SKL).
Anna Hedh är ansvarig för ett betänkande om kvinnors ekonomiska egenmakt inom privata och offentliga sektorn.
– Det handlar om kvinnors ekonomiska situation och om ekonomisk jämställdhet, det är en av de viktigaste frågorna.
Rapporten tar bland annat upp frågan om styrelsekvotering.
– Det är inte det första önskemålet att tvinga människor att göra någonting, men hur många år har vi inte kämpat med den här frågan att få fler kvinnor på höga poster? När åren går och ingenting händer, då är mitt sista halmstrå kvotering. Vi måste göra något drastiskt, säger Anna Hedh.
När statliga bolag lyckas rekrytera jämställt, säger Pernilla Baralt, ser jag inte varför det ska vara så svårt för andra.
– Och jag blir lite upprörd när rådet till unga kvinnor är att utbilda sig. Utbildning är inte ett kvinnoproblem i dag, det är i så fall ett mansproblem.
Linnéa Engström tycker att kvotering är ett bra förslag.
– Det handlar om de här strukturerna att män kvoterar in män, man känner sig bekväm med de som liknar sig själv, i alla avseenden. Det måste till en kritisk massa, det räcker inte med en person för den blir ensam. Det vi har gjort i Sverige är att vi har förändrat hur män ser på sig själva, och det tror jag vi skulle kunna komma långt med i Europa också.
Linnéa Engström tar frågan ett steg vidare; vad får de här kvinnorna för situation när de väl kommer in i styrelsen, eller hamnar på en viss post?
– För när man fått förtroendet, då börjar ju kampen. Många hoppar av, drabbas av psykisk ohälsa och stress. Vi har så mycket krav på oss, vi ska till och med välja att hitta en jämställd man! Vi måste flytta fokus till männen, se till att hemarbetet fördelas jämnt. Vi måste ha ett mänskligare samhälle.
Systematiskt och långsiktigt arbete är nyckeln, tror Pernilla Baralt. Jämställdhetsarbetet ska drivas i det dagliga arbetet och inte bara av speciellt engagerade.
– Ansvaret ska ligga hos båda könen. Att flytta fokus till förebyggande arbete gällande män och pojkar skulle jag vilja säga är en röd tråd i vad den här regeringen vill göra.
Heltid mot arbetsbrist
Panelen får frågan om hur de existerande löneskillnaderna, som också resulterar i skillnader i pension, ska åtgärdas .
– Vi har återinfört de årliga lönekartläggningar, och vi gör en rad olika insatser, säger Pernilla Baralt. Jag håller med om att vi har en könssegregerad arbetsmarknad, men vi kan inte lämna alla som jobbar i väldfärdssekton i dag åt sitt eget öde. Vi måste investera i den sektorn för att män och kvinnor ska kunna arbeta där utan att bli sjuka. Det är så viktigt för löneutvecklingen och pensionen.
Enligt Anders Knape har SKL:s affärsidé under många år varit att hjälpa människor så mycket som möjligt att vara borta från jobbet.
– För att vara en attraktiv arbetsgivare. Vi har erbjudit vilka tjänstekonstruktioner som helst, med olika deltider, och det har i stor utsträckning varit kvinnor som har antagit dem, och det har ju haft att göra med situationen hemma förstås. När vi nu går ut väldigt hårt och pratar om heltid är det inte bara från ett jämställdhetsperspektiv. Om deltidsarbetande i sektorn gick upp till 95 procents tjänstgöring skulle det motsvara 62 000 arbetande som vi inte skulle behöva rekrytera.
Att inte få jobba heltid är annars ett utbrett bekymmer, men enligt Anders Knape är den ofrivilliga deltiden nere på ”otroligt låga nivåer” i dag.
– Men många kvinnor kan inte ta ett heltidsjobb på grund av att man har så mycket tryck på sig att lösa andra saker.
Industrin sätter ju märket för lönebildningen, säger Linnéa Engström.
– När vi började med Lön hela dagen (brett organiserad kampanj initierad av Sveriges kvinnolobby, reds anm) tittade vi på hur det ser ut med deltidsarbete i privat och offentlig sektor. Det var väldigt tydligt att tjejerna på HM jobbade deltid medan killarna på Clas Ohlson hade heltid. Vi tittade också på Volvo där man har arbetstidsförkortning. Jag vill ändå slå ett slag för arbetstidsförkortning, inte överallt, men offentlig sektor, vården, där det är så otroligt tungt att jobba 40 timmar. Då visar vi också var normen ska ligga, ett hållbart arbetsliv.
Vill påverka världen
En av frågorna från publiken handlar om huruvida det finns ett intresse hos kollegorna från de andra EU-länderna för Sveriges jämställdhetsarbete.
— Det ser olika ut, säger Anna Hedh. Det beror på kultur och tradition, men man är väldigt nyfiken på hur vi jobbar med till exempel barn- och äldreomsorg. Och vår sexköpslagstiftning har blivit jättepopulär i och med den ökande människohandeln.
Enligt Pernilla Baralt är intresset i ministerrådet enormt. Barnafödandet i framför allt Sydeuropa är lågt och andelen kvinnor som arbetar likaså. Däremot visar EU-kommissionen lite intresse.
Anna Hedh påpekar det faktum att det, precis som i publiken denna dag, är kvinnor som dominerar när frågor om jämställdhet diskuteras.
– Det är min stora önskan idag. För att vi ska få ett jämställt samhälle måste männen måste vara med.
— Om en vecka samlas världens regeringar i New York för FN:s kvinnokommissions årliga möte. Vi måste vara medvetna om att vi börjar sticka ut globalt i hur vi ser på flickors och kvinnors rättigheter, säger Pernilla Baralt.
— Vi måste avancera i det här landet för att också påverka resten av världen. Vi visar ju att det går. Och att det lönar sig tillväxmässigt att ha ett jämställt land. Det är viktigare än någonsin, vi har länder i EU som börjar ifrågasätta kvinnors och flickors rättigheter att fatta beslut om sin egen kropp.
