Det beskrevs i medierna som ett av de stora nederlagen för partiets interna kritiker på kongressen – att förslaget om krav på absolut stopp för svensk vapenexport till diktaturer som ultimatum i regeringsförhandlingarna avslogs. Carl Schlyter, som skickade in motionen med förslaget, påpekar att det som avslogs var själva ultimatumet och med argumentet att kongressen inte ska detaljstyra regeringsförhandlingar. Han betonar att besluten kring vapenexporten sammantaget ändå innebär en skärpning av partistyrelsens egen skrivning, samtidigt som partiprogrammets mål att på sikt avveckla vapenexporten helt kvarstår.

Inte med svenska vapens hjälp

Miljöpartiet ska enligt kongressbeslutet ”med kraft verka mot export av vapen till diktaturer och stater där det förekommer allvarliga kränkningar mänskliga rättigheter, officiellt sanktionerad tortyr eller regelbunden förekomst av tortyr eller där systematisk diskriminering av kvinnor sker”. Enligt Schlyter innebär detta formellt sett att ett ultimatum fortfarande kan ställas, men att det i så fall är partiledningen som måste komma fram till det.

– Jag kan inte för mitt liv förstå hur man kan motivera regeringsmedverkan över döda kvinnor och barns kroppar, med svenska vapens hjälp.

Som grund för uttalandet hänvisar Carl Schlyter till att Sverige gjorde sin största vapenaffär på 10 miljarder kronor förra året med Förenade arabemiraten, en aktiv partner i Saudiarabiens bombningar av Jemen. I en FN-rapport från januari har en expertpanel granskat tio av den saudiledda koalitionens bombningar, och funnit att åtta av dem saknat legitima militära mål. De granskade bombningarna har krävt 292 civila liv, varav minst 100 kvinnors och barns. Kriget har sedan Saudiarabien inledde bombningarna i mars 2015 krävt 10 000 civila liv och orsakat en av världens värsta humanitära kriser.

Trovärdighet på spel

Två år senare anordnades en givarkonferens av FN för att samla humanitärt stöd som ska lindra den av väpnad konflikt orsakade nöden i Jemen. Svenska freds- och skiljedomsföreningens ordförande Agnes Hellström, framhåller i en debattartikel skriven i samband med konferensen att den svenska vapenexporten göder den pågående konflikten och även ger legitimitet åt mottagarländernas agerande.

”Enligt utrikesminister Margot Wallström var Sveriges deltagande ett uttryck för vårt starka engagemang för att lindra humanitära kriser, med fokus på att stärka kvinnors deltagande, skydd av barn och internationell humanitär rätt. Men för att kunna stå som trovärdig medvärd för en FN-konferens om Jemen, bör vi visa ett minst lika starkt engagemang för att upphöra med att förse de stridande parterna med vapen”, skriver Hellström, som menar att det går att få slut på dubbelspelet om den politiska viljan finns.

Även Diakonia befarar, efter läckor om urvattnade skrivningar i lagförslaget från regeringsförhandlingarna, att det slutgiltiga beslutet ska innehålla kryphål i demokratikriteriet som möjliggör fortsatt vapenexport till länder som Saudiarabien.

Varför göda konservatism?

Carl Schlyter anser att något annat än ett absolut stopp för vapenexport i enlighet med MP-kongressens beslut vore politiskt hyckleri. De riksdagspartier som har kongressbeslut på att sätta stopp för vapenexport till diktaturer har inga hinder för att leva upp till det, så länge de har det politiska modet, säger Schlyter. Om inget görs nu räknar han med att det dröjer 15-20 år till nästa tillfälle.

– Saudiarabien skickar ut radikala salafistiska imamer i Europa och använder sin ekonomiska styrka för att påverka politiken på alla sätt, i FN, i världen, i Europa. Varför ska vi göda den påverkanskraften för djupt konservativa värderingar med våra vapen som Saudiarabien betalar med pengar från miljöförstörande olja? Det är på alla sätt oetiskt.