Östersunds FK har blivit känt världen över för sina fotbollsframgångar och inte minst för vägen dit. Framgångsreceptet stavas omsorg för hela människan – och kultur. I sex år har Karin Wahlén varit kulturcoach för klubben som förra året hbtq-certifierades, i år har jobbat med samisk kultur och som nästa år börjar jobba med jämställdhet.
– Jag har haft mina bästa samtal om kultur med ÖFK, säger Karin Wahlén.
När vi hörs har Östersunds FK just nominerats i två kategorier till Idrottsgalan, i kategorin Årets prestation, och lagets tränare Graham Potter är nominerad till Årets ledare.
– Det är spännande och jätteroligt, säger Karin Wahlén som har vuxit upp både på fotbollsplan och på bibliotek.
– Jag har haft mina bästa samtal om kultur med ÖFK, säger hon och förklarar att spelarna både har olika referensramar sinsemellan och har olika bakgrunder vilket skapar dynamik och öppenhet.
Temat för ÖFK:s kulturarbete i år är samisk kultur. Arbetet sker med den samiska människorättsaktivisten och hiphop- och jojkartisten Maxida Märak som konstnärlig ledare. Östersund är en av 19 samiska förvaltningskommuner där samer bland annat har rätt att använda samiska i kontakter med myndigheter. Klubben vill jobba med lokal förankring och på fredag anordnar de en kväll på friluftsmuseet Jamtli.
Den röda tråden är styrka genom mångfald, utanförskap, flykt. I år jobbar vi med minoriteter och urfolk. Vi har också spelare som har egna erfarenheter av att tillhöra en minoritet.
– Vi har fått vara med på renskötsel, samisk matlagning, jojk och berättarteknik. Den 17 november är vi på Jamtli då kommer vi baka samiskt bröd och vi har fått skriva egna raptexter, presentationer, och det kommer vara varvat med jojk, säger Karin Wahlén som har ytterligare några dagar att få allt att falla på plats innan ridån går upp.
Karin Wahlén är född och uppvuxen i Östersund, spelade fotboll i många år. men flyttade så småningom ifrån både hemstaden och fotbollen för studier och karriär i Stockholm. Hon växte upp med fyra föräldrar och i hemmet diskuterades ofta frågor om klass, vikten av bildning betonades, och litteraturen och kulturen blev hennes väg och kom också att fungera som dörröppnare. Studier i media och kommunikation ledde till jobb på en kommunikationsbyrån och det var när ett projekt där gick i stöpet som hennes pappa kom med idén att hon skulle jobba med kultur i Östersund FK, där han själv jobbar.
Videohälsning från Ngozi Adichie
Året var 2010 och det gick långt ifrån bra för klubben som hade elitsatsat genom att köpa dyra spelare utan att en tydlig plan för hur ett hållbart framgångskoncept skulle byggas. Laget som skulle nå toppen harvade i stället i andra division. In kom Karin Wahlén och föreslog att klubben skulle jobba med kultur. Utmaningen att göra något en inte redan behärskar kan stärka självförtroendet både utanför och på fotbollsplanen. Hon förklarar att många dessutom har en bild av att inte kunna så mycket om kultur eller inte vara en bokläsare.
– Nystar man i det och frågar ’när köpte du en bok senast’ så syns en annan bild. Det som skiljer sig åt är självbilden, hur man identifierar sig. När jag och två spelare pratar läsande i idrottsföreningar i vad vi kallar Passa boken brukar vi börja med handuppräckande. På frågan om läsning räcker nästan inga upp handen. Tröskeln är för hög för att identifiera sig som läsare, men sedan ser man i deras enkätsvar att de visst läser, säger Karin Wahlén.
Och spelarna visade att de i allra högsta grad är bokläsare när de utanför kulturprojektet på egen hand drog igång en bokklubb. På mittfältaren Brwa Nouris initiativ läste de boken Americanah av den nigerianska författaren Chimamanda Ngozi Adichie – som sedan skickade en personlig videohälsning till laget.
Karin Wahlén påbörjade kulturprojektet med ÖFK 2011. Samma år skrev klubben kontrakt med den brittiske tränaren Graham Potter. Det är tillsammans med honom och Östersunds ordförande David Kindberg som Karin Wahléns arbete med kulturen har slagit rot i klubben. 2015 lyckades laget ta sig till herrallsvenskan och David Kindberg sade då i en intervju att klubben skulle bli bäst. I våras vann de Svenska cupen och kvalade därmed in sig till spel i Europa league. Under hösten har de vunnit över europeiska storklubbar som turkiska Galatasaray och leder just nu sin grupp före ukrainska Zorya som de möter hemma nästa vecka. Kultur har varit en viktig faktor i den resan, men det var inte en omedelbar succé.
– I det långa loppet hände inget. Det var som när man åker på konferens, det är inspirerande men det händer inget mer. Då sade Daniel [Kindberg] att ’då får vi öka’. Från början var det också en del spelare som tyckte att de skrivit kontrakt för att spela fotboll och inte för att stå på scen. Men samtidigt var det tydligt från början att ville en inte, så fick man spela i en annan klubb, säger Karin Wahlén och förklarar att nu är spelarna så vana att om hon stöter på patrull så kommer det inte från dem.
– Det är mer jobb för att få de andra att släppa på guarden, spelarna är vana att stå inför publik på planen. Alla är med, kansliet, ungdomsledarna, fysioterapeuterna. Det är lika för alla. Ordförande och tränare är också med. Och jag med. Det är skitläskigt, nu ska vi rappa på fredag, säger Karin Wahlén.
Jämställdhetsarbete efter nyår
Kulturarbetet fortsätter i rask takt och det har också knoppat av sig på flera sätt. Förra året hbtq-certifierade sig klubben och blev därmed den första hbtq-certifierade klubben i Sverige. ”Vi tror på styrka genom mångfald. Hbtq-certifieringen är ett naturligt nästa steg för oss” sade Daniel Kindberg då. Karin Wahlén säger att det är något av det bästa klubben har gjort:
– Det var en jätteresa där vi fortfarande inte är i mål. Det handlar om tilltal, inte bara i omklädningsrummet, eller på arenan, vi har exempelvis bara vita män på kansliet. Arbetet har börjat, men det är långt ifrån färdigt.
Kulturen är en viktig del men arbetet är också kopplat till tränaren Graham Potters syn på spelarna. Han jobbar med att hela människan ska må bra. Den som inte mår bra utanför plan har svårt att prestera på plan. Och eftersom många spelare inte kommer från Östersund är det sociala arbetet också viktigt.
– De har varandra att ty sig till, jag upplever att det är ett sammansvetsat gäng. När det kommer nya spelare är kulturen ett sätt att utveckla mod och självförtroende. När vi dansar Svansjön är alla på samma nivå, det är inte så att stjärnorna i laget är bättre på balett än andra.
Att kultur är ett kraftfullt redskap för utveckling inom idrotten tror Karin Wahlén även gäller för många andra områden i samhället, som finansbransch, skola, eller andra typer av arbetsplatser. Det är ett sätt att vidareutveckla och lära känna sig själv. Nästa år kommer ÖFK att ta nästa steg – de ska jobba med jämställdhet tillsammans med Peter Svensson och Nina Rung som har grundat den ideella föreningen Huskurage som jobbar för att få fler att agera vid oro för våld i nära relationer. Arbetet nästa år kommer att handla om att höja kunskaperna om sexuellt våld och hur man kan jobba preventivt.
– Då kommer vi jobba mer med maskulinitetsnormer och machokultur.
Du har sagt att den som blir modigare utanför planen blir modigare på planen också, varför är det så?
– Vi spelar ju ett modigt spel med mycket bollinnehav, passningar och dribblingar, det är stor fallhöjd och då måste man våga misslyckas också. Det är där kulturen kommer in, där får man lära sig något nytt. Graham säger till spelarna att ’se det här som möjlighet att utvecklas som människa’.
– Alla vill bli nya Ronaldo, men alla kommer inte bli det – kulturen bidrar till att bredda verklighetsuppfattningen.
