Den upplevda otryggheten har ökat i samhället under 2016, enligt Brottsförebyggande rådets (Brå) årliga rapport Nationella Trygghetsundersökningen (NTU). Samtidigt är oron för brott lägre i dag än för tio år sedan, och de tydliga skillnaderna mellan könen i oro för brottsutsatthet kvarstår.
Under perioden 2009-2015 låg trygghetstalen relativt stilla. I det avseendet innebär 2016 ett trendbrott med fler människor som upplever sig mer otrygga jämfört med tidigare år. Av Brå:s rapport framgår samtidigt att den generella oron fortfarande är 4 procentenheter lägre än 2006.
En mindre rapporterad del av undersökningen konstaterar att människor med utländsk bakgrund är betydligt mer brottsutsatta än människor med svenskfödda föräldrar. Bland utrikes födda överlag är också otryggheten betydligt större, och ligger sammanlagt på 30 procent, jämfört med snittet för inrikes födda på 17 procent.
Fler brott eller fler anmälningar?
I NTU varnar Brå för att göra jämförelser mellan enstaka år eftersom dessa kan härröra från naturliga variationer, exempelvis hur debatten har sett ut i samhället. Den upplevda oron kan alltså ha gått upp som ett resultat av att året som gick präglades av debatter om sexuella ofredanden och festivaltafsande, medan den anmälda brottsligheten legat relativt stilla. Samtidigt skriver Brå själva på sin hemsida att otryggheten har ökat från 2015 till 2016, vilket har snappats upp av många medier.
NTU visar att oron för att vistas ute sent på kvällen har ökat med 4 procentenheter jämfört med föregående år. 12 procent av kvinnorna kontra 2 procent av männen undviker att gå ut ensamma kvällstid. Otryggheten har ökat med 6 procentenheter bland kvinnor, från 25 procent 2015 till 31 procent 2016. Andelen kvinnor som känner otrygghet är ändå fortfarande under nivån 2006 när Brå:s mätningar började.
Vad gäller anmälda sexualbrott så har det skett en ökning över tid, sedan 2012, från 1 procent till 1,7 procent av befolkningen. Denna siffra anses sedan länge vara otillförlitlig, och mörkertalen antas vara mycket stora. Därför kan förändringen vara en följd av ett ökat antal brott, men också av ökad anmälningsbenägenhet. Rapporten slår fast att män är mer anmälningsbenägna än kvinnor (28 procent mot 24 procent) och förklarar detta med att typen av utsatthet skiljer sig åt mellan könen, liksom relationen till förövaren.
Osäkra faktorer
Betydligt fler kvinnor än män utsattes för sexualbrott (3 procent kontra 0,4 procent). Av de utsatta var det vanligt (47 procent) att utsättas för två eller fler brott av samma typ under samma år. Mest utsatta var kvinnor i åldersgruppen 16-24 år, av vilka 9 procent uppgav utsatthet för sexualbrott. Antalet rapporterade grova sexuella övergrepp har ökat i absoluta tal, enligt rapporten, samtidigt som en stor andel av brotten (21 procent) begås mot en liten andel av dem som utsätts (2 procent). De redovisade resultaten är därmed beroende av en liten skara personer och förändringar bör tolkas med stor försiktighet, betonar Brå.
Traditionellt sett har män utgjort en större andel av misshandelsoffren än kvinnorna, men i den senaste statistiken närmar sig grupperna varandra. Samtidigt understryks det i NTU att undersökningen är dålig på att fånga upp våld i nära relationer, varför andelen våldsutsatta kvinnor sannolikt är högre än statistiken kan fånga in. Våldsutsatta kvinnor uppger också i betydligt högre grad än männen att misshandeln skett i en bostad (51 procent jämfört med 13 procent). Män utsätts istället oftast för misshandel i offentliga miljöer. För kvinnor var det vanligast att utsättas för våld av en närstående eller bekant (45 respektive 36 procent, sammanlagt 81 procent av fallen), men för män var det i 66 procent av fallen en för dem okänd förövare.
