”Det är en ytterst nödvändig feministisk åtgärd att anpassa våra etableringssystem så att de inte missgynnar och begränsar kvinnor.” Det skriver Hedda Berkesand och Aida Badeli från Grön ungdom inför Miljöpartiets kongress som inleds i dag.
Nyanlända, asylsökande och andra kapitalsvaga grupper står idag ofta långt ifrån arbetsmarknaden. Av de 26 länder som ingår i statistiska centralbyråns rapport från 2016, om arbetsmarknadssituationen för migranter och deras barn, är Sverige det land där skillnaden i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda är som störst.
Vidare visar SCB:s rapport att nyanlända kvinnor är den grupp som har högst trösklar in i samhället för att kunna etablera sig. Det är även en högre andel kvinnor än män som anger att de har upplevt hinder kopplade till sin bakgrund. Det kan både handla om att få ett jobb, men också om att delta i organisationers verksamhet och att knyta nya sociala kontakter.
Kvinnor sköter än idag en majoritet av det obetalda arbetet i hemmet. Detta i kombination med att vara nyanländ gör det svårt att hitta tid och energi för etablering. Dessutom har Sverige i dagsläget stelbenta etableringssystem som inte tar hänsyn till den vardag och det livspussel som kvinnor ofta behöver få ihop.
För Grön ungdom är det en självklarhet att alla ska kunna delta i samhället på lika villkor. För att det ska kunna bli så krävs dock åtgärder. För att fler ska kunna delta i samhället, är arbetet med etablering nyckeln till framgång. Partistyrelsen har till Miljöpartiets kongress som är nu till helgen, lagt fram en etableringsproposition med en mängd förslag på området kring jämställdhet. Partistyrelsens proposition är bra, men Grön ungdom vill gå ännu längre.
Därför driver Grön ungdom på kongressen följande förslag gällande kvinnors etablering:
-
Att Miljöpartiet verkar för att barn vars föräldrar är arbetslösa, asylsökande eller föräldralediga enligt föräldraledighetslagen (1995:584) för vård av annat barn, från och med ett års ålder erbjuds förskola under minst fyra timmar per dag eller 20 timmar i veckan.
Att inte kunna lämna ifrån sig sitt eller sina barn på förskolan är en kvinnofälla. Det är i första hand kvinnor som förväntas ta hand om och vårda barnen, vilket gör att den asylsökande kvinnan binds vid hemmet — vid en tidpunkt där hon som mest skulle gynnas av att komma in i samhället. Istället hindras hon från att snabbt lära sig svenska, påbörja en utbildning eller skaffa sig ett jobb. Att utöka barnens rätt till förskola, skulle underlätta och påskynda mammornas möjligheter att etablera sig i samhället. -
Att kommuner ska tillhandahålla transport från asylboenden till förskolor – en åtgärd för barn som bor långt ifrån sin närmsta förskola, vilket skulle betyda att fler barn snabbare kan bli en del av samhället genom att lära sig språket.
-
Att Miljöpartiet verkar för att etableringsinsatser ska kompenseras fullt ut för föräldraledighet så att den som varit hemma med barn kan ta igen de dagar som den har missat.
I tidigare etableringsinsatser från staten har det funnits mycket byråkrati kring att vara föräldraledig, vilket har gjort att föräldrarna inte alltid fått tillbaka alla de dagar man varit föräldraledig. Detta har gjort att kvinnor fått mindre hjälp från staten än män – då kvinnor i all större utsträckning väljer att stanna hemma med sina barn. Det vill vi i Grön ungdom ändra, så att kvinnor och män ska få samma chanser till en god och likvärdig etablering.
Att alla ska ha samma möjlighet att etablera sig i samhället måste vara självklart. Sverige ska ha mottagarsystem som fungerar, och som tar hänsyn till faktorer som föräldraledighet och vård av barn. Det är en ytterst nödvändig feministisk åtgärd att anpassa våra etableringssystem så att de inte missgynnar och begränsar kvinnor. Grön ungdom hoppas att kongressen röstar för jämställd etablering och för alla kvinnors rätt att delta i samhället.