Åklagaren Mats Ljungqvist väckte nyligen åtal mot de tre nazisterna i Göteborg som genomfört tre bombdåd, mot Syndikalistiskt forum, mot ett asylboende och mot ett läger för EU-migranter. Dessa attacker har rubricerats som allmänfarlig ödeläggelse av åklagaren. Det har bland andra terrorforskaren Magnus Ranstorp reagerat på, eftersom dåden är systematiskt utförda, med syfte att injaga fruktan i befolkningen.
– Vi har inte heller kunnat hitta något som knyter attentaten mot flyktingsförläggningarna till någon särskild befolkningsgrupp som lagen kräver. Och då finns det inte möjlighet att bedöma det som terroristbrott, sade Mats Ljungqvist till TT.
Terrorbegreppet som det är definierat i svensk lag och på EU-nivå lägger ett tungt ansvar på åklagaren att göra bedömningar om bland annat hur rädda folk har blivit och hur destabiliserat samhället har blivit till följd av attacken.
Inga egna bedömningar
Lagen definierar ett terrorbrott som ett brott avsett att injaga allvarlig fruktan i en folkgrupp eller i befolkningen i stort, och destabilisera samhället. Särskilt det senare är ett långtgående rekvisit. Mats Ljungqvist har bedömt att attackerna inte i tillräcklig mån har satt skräck i befolkningen eller någon befolkningsgrupp, eller rubbat funktionerna i samhället.
I Sverige har Säpo det yttersta ansvaret för att arbeta brottsförebyggande mot terrorattacker. Pressekreteraren Simon Bynert är tydlig med att Säpo alltjämt bedömer våldsbejakande islamism som det största terrorhotet mot Sverige i dag. Samtidigt gör de inte egna bedömningar av vad som ska klassas som ”terror”, utan arbetar bara utifrån de rubriceringar som sätts av åklagare. Åklagaren i sin tur har att arbeta med en lagstiftning som har tagits fram efter ett rambeslut på EU-nivå som svar på terrorattacken 11 september.
Utöver den gemensamma EU-lagstiftningen om terrorism har även EU:s och FN:s terrorlistor fått stor betydelse för vilka grupper och individer som klassas som terrorister. Men Säpo bedömer inte heller huruvida EU:s terrorlista är adekvat eller ej, säger Simon Bynert.
Säpo ingår tillsammans med Försvarets radioanstalt (FRA) och Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (MUST) i Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) som varje år ger ut en rapport som bedömer terrorhotet mot Sverige. NCT beskriver på sin hemsida arbetet mot terror som att ”det började den 11 september 2001”. Även Europol beskriver på sin hemsida om terror jihadistisk terrorism som det huvudsakliga bekymret för EU:s medlemsländer. På hemsidan för EU:s terrorlista beskrivs listan som ett svar på terrorattacken den 11 september.
Inga diskussioner förs
EU:s terrorlista uppdateras halvårsvis. Där inkluderas organisationer och individer som bedöms utgöra ett tydligt terrorhot och genom inkluderingen på listan öppnas dörrar för beslutsfattarna att vidta juridiska åtgärder mot terrorister i världen. Tillgångar kan frysas. Reseförbud kan utfärdas, det blir förbjudet att handla med terroristerna och omöjligt för dem att öppna konton.
Listan uppdateras av en anonym arbetsgrupp med beteckningen CP 931, som består av representanter från berörda departement i EU-länderna, och godkänns efter beslut av ministerrådet i EU. Det är svårt att få insyn i hur resonemangen ser ut hos arbetsgruppen som gör listan, eftersom dess medlemmar och arbetssätt av naturliga skäl är konfidentiella. Sverige har en representant i arbetsgruppen, men har inget system för att föreslå nya namn till listan över terrorister. Sverige har inte heller något eget system för nationella listningar över terrororganisationer, något som har kritiserats av Financial action task force (FATF). Det har inte heller förts någon diskussion på regeringskansliet om att inom ramen för EU:s terrorismsanktioner lista några svenska högerextrema grupper, berättar justitieminister Morgan Johanssons pressekreterare Sofie Rudh.
Terrorlistan domineras av militanta jihadiströrelser och vänstergerillor. Inte en enda högerextrem organisation finns med, till exempel grekiska Gyllene gryning, de tyska nynazisterna i Old school society, italienska Casapound eller amerikanska Ku klux klan, eller några liknande organisationer. Däremot finns Filippinska kommunistpartiet med, liksom Tamilska tigrarna, fastän organisationen i praktiken inte har existerat på över fem år.
Översyn på gång
Fjotolf Hansen (tidigare Anders Behring Breivik) finns inte med bland terrorklassade individer, däremot Mohammad Bouyeri, som varit fängslad ända sedan han mördade den holländska konstnären Theo van Gogh för tretton år sedan. 11 september-terroristen Mohammed Khalid Sheikh har varit fängslad i Guantánamo i fjorton år och står fortfarande med på listan. Listan inkluderar dessutom tre olika separatistiska grupper från det omstridda Kashmirområdet i Indien, men inte den nigerianska Boko haramrörelsen som terrorklassats av USA.
Både grupper och individer kan fällas för terrorbrott utan att därmed tas upp på EU:s terrorlista. Upptagande på terrorlistan är inte heller nödvändigt för att kunna fällas för terrorbrott. I fallet med åtalet i Göteborg har åklagaren Mats Ljungqvist valt en väg som är juridiskt lättare för en fällande dom, menar Magnus Ranstorp.
Inrikesminister Anders Ygeman avstår från att kommentera det enskilda åtalet, men ser ändå anledning till att se över den svenska terrorlagen.
– Lagstiftarens intention när man använde ordet befolkningsgrupp i stället för folkgrupp har jag uppfattat som att flyktingar är en sådan befolkningsgrupp som lagstiftaren tar sikte på, säger Ygeman till TT.
