”Trots mindre resurser, undantagstillstånd och med en massmedia som i princip är kontrollerad av regeringen, lyckades oppositionen få en så stor andel av rösterna.” Det skriver fem politiker från Feministiskt initiativs utrikesutskott, som menar att resultatet av folkomröstningen visar att det finns stora sociala rörelser för demokrati och rättvisa i Turkiet.
Enligt officiella siffror röstade 51,2 procent av väljarkåren i Turkiet för att reformera den turkiska konstitutionen. Förslaget som nuvarande president Recep Tayyip Erdoğan drev fram innebär ett hårt slag mot den redan urholkade demokratin i landet. Efter folkomröstningen är Turkiet ett ännu mer polariserat land.
Världen har sett hur Turkiet under Erdoğans regering utnyttjat statsapparaten för att säkerställa makten och driva landet i en mer auktoritär riktning. Exempelvis visar människorättsorganisationer i rapport efter rapport hur Turkiet utövar statlig terror mot det kurdiska folket. Parlamentet, där Erdoğans parti AKP har majoritet, godkände regeringens förslag att avskaffa parlamentarisk immunitet. Partiledarna för oppositionspartiet HDP greps i Turkiet tillsammans med andra riksdagsledamöter och partihögkvarteret i Ankara söktes igenom av säkerhetsstyrkor. Pressfriheten är hårt ifrågasatt i landet. Internationella Pen publicerade nyligen en lista på över 152 turkiska journalister som gripits. Hbtq-rörelser förföljs.
Turkiets regering har också envisats med att vara aktiv i kriget i Syrien genom att skicka trupper och krigsmaterial till Irak utan att avvakta ett godkännande från landets regering. Dessutom använder sig Erdoğans regering av militär makt för att attackera kurdiska städer i olika delar av Syrien. Media rapporterar hur den civila befolkningen blir offer för dessa attacker, vilket internationell rätt betraktar som både orättfärdigt och illegitimt.
Nu har Erdoğan, med folkomröstningen som stöd, ökat sin makt med hjälp av antidemokratiska åtgärder. Bland annat genom att utnämna ministrar och myndighetschefer, genom att utse en majoritet av landets viktigaste domare, ge presidenten utökade möjligheter att införa undantagstillstånd, avskaffa kravet på att regeringen ska godkännas av parlamentet och genom att ge presidenten utökade möjligheter att införa undantagstillstånd. Alla dessa förändringar kan vara verklighet efter folkomröstningens resultat.
Dock visar resultatet också att Erdoğans planer på att uppnå en förkrossande seger inte är uppfyllda. Nästan hälften av de röstberättigade röstade nej till en samhällsförändring som leder tankarna till en diktatur – presidenten får så mycket makt att det är svårt att kalla det för något annat. Trots mindre resurser, undantagstillstånd och en massmedia som i princip är kontrollerad av regeringen, lyckades oppositionen få en så stor andel av rösterna. Det betyder att det finns samhälleliga krafter som motsätter sig den diktatoriska vändningen, som inger hopp om en demokratisk framtid och som alla demokratiska krafter bör stödja.
Feministiskt initiativ uttrycker sin solidaritet med alla organisationer i det civila samhället i Turkiet som arbetar för demokratiutveckling och för kvinnors, hbtq-personers, kurders och andra förtryckta gruppers rättigheter. Vi uppmanar den svenska regeringen att använda alla tillgängliga medel för att få Turkiets regering att börja respektera den civila befolkningen och återställa de demokratiska rättigheterna och omedelbart frige alla gripna riksdagsledamöter, journalister och andra representanter från det civila samhället som fängslats.
Feministiskt initiativ menar även att det orättfärdiga migrationsavtalet mellan EU och Turkiet, förutom att ha förvägrat flyende människor sin legitima rätt till asyl också har gynnat Erdoğans maktbegär och varit en förutsättning för den reaktionära vridningen vi ser i dag. Vi förväntar oss att den svenska regeringen arbetar aktivt för att riva ner migrationsavtalet mellan Turkiet och EU, och att göra allt i sin makt inom EU för att sätta press på Erdoğan för att stoppa repressionen som endast leder till ökat våld och inskränkningar.
Jaime Gomez, utrikespolitisk talesperson
Carmen Blanco Valer, urfolkspolitisk talesperson
Mats Ekenger, ersättare i skuggriksdagsgruppens utrikesutskott
Myriam Gomez Latte, politisk sekreterare i skuggriksdagsgruppens utrikesutskott
Monica Erwér, politisk sekreterare i skuggriksdagsgruppens utrikesutskott
