Modo hockey har kritiserats hårt i veckan efter Sveriges radios avslöjande om att de betalat hyresbidrag till killar på hockeygymnasiet i Örnsköldsvik men dragit in ett mindre bidrag till tjejerna på samma gymnasium för att spara pengar. Ishockeyspelaren Sofie Wallin som länge jobbat med jämställdhetsfrågor inom idrotten och Isabelle Widmark från stiftelsen Fair Pay är båda kritiska:
– Den manliga normen blir inte tydligare än så här, säger Isabelle Widmark.
Det var i tisdags som P4 Västernorrland avslöjade att Modo hockey betalar ut hyresbidrag till killar som flyttat till Örnsköldsvik för att gå på hockeygymnasiet där. Bidragen är på 4 000 kronor i månaden. Tjejer som har gjort samma flytt får däremot inga pengar. Tidigare fick de 700 kronor i månaden i hyresbidrag men när Modo hockey skulle spara pengar var det tjejernas bidrag som slopades helt medan killarnas blev kvar. Isabelle Widmark jobbar med stiftelsen Fair Pay – en stiftelse som arbetar för en jämställd idrott med fokus på ekonomi- och resursfördelning. Hon är starkt kritisk till Modo hockeys agerande.
– Jag blir provocerad, och ledsen. Inom idrotten har det liksom alltid varit okej att det är olika mellan flickor och pojkar, och det vi ser i Modo är tyvärr inget unikt. Det bevisar bara de föreställningar vi har om vems idrott vi ska värdera högst. Men saken är den, det är inte bara orättvis behandling. De skjuter också sig själva i foten. Vill inte Modo överleva som förening? Få in fler medlemmar? Att utesluta eller villkora ena halvan av befolkningen på detta sätt kommer bara att slå tillbaka mot dem själva över tid.
Män och pojkar först
I ett av P4 Västernorrlands inslag om Modo hockey berättar Molly Markusson som går på hockeygymnasiet i Örnsköldsvik att det känns tragiskt att killarna sätts i första rummet och att det inte bara handlar om pengar utan att det också är så att tjejerna får sämre istider, inte har egna omklädningsrum medan killarna har det – tjejerna får i stället ställa sina grejer i ett förråd. Det var när Modo hockeys herrlag åkte ur den högsta ligan SHL som klubben började spara in pengar och det tidigare hyresbidraget till tjejerna drogs in. Isabelle Widmark tycker som Molly Markusson, att det inte är första gången som killarna prioriteras först.
– Den manliga normen blir inte tydligare än så här. Att män – och därmed också pojkar – alltid prioriteras först. Så enkelt är det. I det här fallet handlar det dessutom om ungdomar, vilket ger det hela ytterligare en dimension. Det är ju inte så att killarna drar in några direkta pengar till verksamheten? Varför skulle de då gå först och få mer? Så här är det genom hela idrotten och särskilt lagidrotterna. Vi satsar på killar och män med ett utvecklingsperspektiv, för att de ska bli bättre. Tjejer och kvinnor får i bästa fall investeringar först när de har bevisat att de ”förtjänar” det, efter att de har åstadkommit något. Den här strukturen måste vi arbeta aktivt för att förändra.
Isabelle Widmark till vänster, tillsammans med Fair Pays grundare, Caroline Jönsson.
Bidrag från kommunen
Modo hockeys agerande i frågan handlar inte enbart om hur en idrottsklubb behandlar tjejer och killars idrottande på olika sätt. Eftersom Modo hockey får bidrag årligen från Örnsköldsviks kommun handlar det också om skattepengar ska användas. I höstas fick Modo dessutom ytterligare sex miljoner kronor i bidrag av kommunen eftersom man hade ekonomiska problem. Både Göran Wåhlstedth (V) och Johannes Nordin (M) har skarpt kritiserat Modo hockey. I ett inslag i onsdags i P4 Västernorrland sade båda att det inte är acceptabelt att hantera herr- och damjuniorer på så olika sätt. När kommunen gick in med de extra miljonerna i höstas var ett villkor också att klubben skulle jobba jämställt. Något som rimmar illa med hur bostadsbidragen har sett ut.
– Det är skattepengar vi talar om. Inte nog med att det redan är känsligt att kommuner går in och stöttar elitklubbar på det sättet. Som kommun måste de rimligtvis se till så att båda halvorna av befolkningen får tillgång till resurserna. I det här fallet fick Modo sex miljoner från kommunen varav 10 procent skulle gå till tjej– och damverksamhet. I avtalet ställde också kommunen krav på Modo att arbeta för jämställdhet i allt ifrån ersättning, träningstider och andra villkor. Frågan kring bostadsbidraget visar ju på att de har missat en fundamental del i detta.
Hur bör kommunen agera nu tycker du?
– De måste absolut ställa krav! Till att börja med vill jag att de följer upp det avtal de skrev med klubben innan säsongen. Därefter kanske de måste se över samarbetet för framtiden. Jag tyckte redan innan de skrev avtalet inför säsongen att kommunen skulle öronmärka pengar, just eftersom det är så vanligt att tjejer och kvinnor väljs bort. Tyvärr ville inte kommunen öronmärka pengar då. Men jag tycker att det vore bra om kommunen såg över den möjligheten på nytt.
”Konservativ och förlegad tro”
Efter den stora kritiken som Modo hockey har mottagit sedan avslöjandet i tisdags har klubbens vd Johan Widebro sagt att man kommer att se över fördelningen av bidragen. Men till en början försvarade han agerandet genom att hänvisa till att klubben för att få fram herrspelare måste satsa på herrjuniorerna, och att det är viktigt för hela klubben, även damlaget. Detta, menar han, eftersom herrlaget gör ekonomin även för junior- och damverksamheten.
– Detta är ett sådant klassiskt argument. Det stora problemet med att säga på detta sätt är att det förstärker och återskapar bilden av männen som dragloket. Den här typen av uttalande är en del av den konservativa och förlegade tron om att herridrotten, särskilt lagidrotterna, driver damidrotten. Men damidrotten kan bära sina egna kostnader, och är dessutom en inkomstkälla för den klubb som har båda verksamheterna och kan marknadsföra dem på olika sätt. Vad hade föreningen varit utan dam– och tjejverksamheten? Förmodligen betydligt fattigare – både ekonomiskt och socialt, säger Isabelle Widmark.
Inte förvånad
Ishockeyspelaren Sofie Wallin som länge jobbat med jämställdhetsfrågor inom idrottsrörelsen berättade tidigare i år i Feministiskt perspektiv om bristande satsningar på damhockeyn i Sverige och hur hon själv flyttade från Örebro till Sandviken IK för att få bättre förutsättningar för att utöva sin sport. Ishockey är en idrott vars utövare till 94 procent består av män – en av de mest mansdominerade idrotterna i landet. Kvinnor som vill spela hockey får kämpa för istider och resurser, och utövare av damhockey upplever ofta att de ses som en belastning. Ett uppmärksammat fall är hur Skellefteå AIK vars lag 2008 tog sig upp till högsta serien (dåvarande Riksserien) när klubben ansåg det vara för dyrt. I stället lades laget ner. Sofie Wallin är inte överraskad över Modo hockeys agerande.
Vad tänker du när du hör om detta?
– Jag tänker att ”har vi inte kommit längre än så här”, samtidigt som jag tyvärr inte blir förvånad.
– När man är verksam inom damhockeyn och träffar damhockeyspelare runt om i landet har man fått höra många historier om hur ojämställt det är i vissa föreningar.
– Jag tror det kommer av gammal vana, inom många idrotter är det de manliga idrottandet som värderas högre och är normen. Klyftorna mellan mäns och kvinnors förutsättningar inom ishockeyn är fortfarande väldigt stora. Vi har kommit en bit på vägen men det är fortfarande stora skillnader.
Sofie Wallin. Foto: Studio Vasa.
Föreslår genderbudgeting
Sofie Wallin anser att det som krävs är inte framför allt mer resurser till klubbar som Modo hockey, utan att kommunala pengar som går till idrotten fördelas jämställt. Hon förespråkar metoden genderbudgeting där man anlägger ett genus- och jämställdhetsperspektiv på hur offentliga resurser fördelas mellan könen för att förhindra orättvis och diskriminerande fördelning av resurser. Hon tror Örnsköldsviks kommun måste ställa mer utförliga krav på Modo hockey framöver och menar att krav på jämställdhet måste stå i fokus för hur pengar ges till idrottsföreningar:
– Tyvärr låter det som att detta bara var ord på papper. Det krävs mer än ökat ekonomiskt stöd för att ändra inställningen i föreningar kring jämställdhetsfrågor. Enligt mig ska det inte behövas mer medel utan det krävs bara att man ser över hur de fördelas. Exempelvis genom genderbudgeting.
– Jag tror säkert kommunen kommer att tackla detta på ett bra sätt och säkerställa att det stödet de betalar ut går till rätt saker. Har man fått extra stöd för att jobba med jämställdhet ska jämställdhetsperspektivet finnas med i alla beslut som fattas och inte vara ett sidospår.
Modos vd Johan Widebro menade tidigare i veckan att klubben måste prioritera att få fram herrspelare för att det är herrlaget som gör ekonomin även för junior- och damverksamhet, kan det inte finnas en logik i det?
– Klart kan det finnas en logik i det, herrlaget drar in mer till föreningen än damlaget. Men fortsätter vi att göra som vi alltid gjort kommer vi också få samma resultat som vi alltid fått. Genom att bara stötta killar kommer vi också att redan där visa på att de är mer värda i föreningens ögon än tjejerna. Tjejerna kanske behöver ta ett extra jobb för att klara av hyran, och då blir deras hockey lidande, vilket i sin tur inte verkar gott för damhockeyns utveckling. Genom att fatta dessa beslut kommer kanske herrhockeyn att bli bättre men om vi i stället möjliggör för tjejer att fokusera mer på hockeyn kan de i stället i framtiden ha två a-lag som bidrar ekonomiskt till föreningen.
Efter kritiken har alltså Johan Widebro sagt att de ska se över bidragen. Han erkänner att hyresbidragen inte har varit jämställda och att den delen av deras bistånd ska förändras. Han säger också att den enda del i föreningen som får ökade resurser till nästa år är damhockeyn, och att a-laget får en halv miljon extra nästa år.
– Jag hoppas att de gör som de borde, ger tjejer och killar, män och kvinnor samma förutsättningar och möjligheter till att utöva sin idrott, säger Sofie Wallin.
