Ett domslut i USA:s högsta domstol i förra veckan ser ut att ge laget Washington Redsk*ns rätt att behålla sitt varumärkesskydd. I flera år har NFL-laget legat i rättslig strid med anledning av namnet som ses som kraftigt rasistiskt.
– Urfolk har vunnit opinionen vad gäller att få ett slut på rasistiska urfolksmaskotar, sade urfolksaktivisten och socialarbetaren Amanda Blackhorse på Twitter efter domslutet.
Det var måndagen den 19 juni som USA:s högsta domstol beslutade i ett annat men likartat fall som ser ut att bli vägledande även för NFL-laget som för två år sedan i en lägre rättsinstans förlorade rätten till varumärkesskydd för sitt namn. I flera år har det asiatisk-amerikanska bandet the Slants hävdat sin rätt att få bandnamnet varumärkesskyddat i strid med varumärkeslagen som förbjuder varumärkesnamn som nedvärderar människor eller ger uttryck för förakt för dem – och ”Slants” är ett uttryck som används nedsättande gentemot människor med asiatiskt ursprung. Bandet med samma namn har hävdat att de vill ta tillbaka ordet och har därför fört en juridisk kamp att få det godkänt av USA:s patent- och registreringsverk. Varken i fallet med bandet eller NFL-laget har det varit fråga om att namnen inte får användas, tvisten har rört frågan om det går att varumärkesskydda namn som anses vara nedsättande.
När högsta domstolen nu ger bandet och dess grundare Simon Tam rätt att varumärkesskydda namnet verkar det också innebära att NFL-laget kommer att få rätt i sin juridiska tvist. I juni 2014 beslutade överklagandenämnden Trademark Trial and Appeal Board att Washington Redsk*ns skulle förlora sina sex varumärkesskydd, men de har kvarstått i väntan på att fallet skulle bli klart i alla rättsliga instanser. Efter att USA:s högsta domstol nu i sitt utslag i fallet the Slants sagt att varumärkeslagens förbud mot nedsättande namn är ett brott mot den grundlagsskyddade yttrandefriheten – och därmed grundlagsvidrig – så tros detta bli prejudicerande och innebära att även Washington Redsk*ns kan fortsätta ha sitt namn varumärkesskyddat. Washingtonlagets ägare, Dan Snyder, som tidigare deklarerat att han aldrig kommer att ändra namnet, kommenterade domen med att säga att han var ”överlycklig”. Snyder hävdar att namnet är långt ifrån nedsättande utan är en hyllning till ursprungsbefolkningen.
Långt urfolksmotstånd
En av personerna bakom rättstvisten mot NFL-laget är Amanda Blackhorse. Hon och fyra andra personer har fört vidare en rättslig kamp som påbörjades redan 1992 av Suzan Shown Harjo vars rättstvist mot NFL-laget pågick i 17 år innan det lades ner med motiveringen att Harjo hade väntat för länge innan hon påbörjat tvisten. Därför tog yngre vid. Blackhorse är Diné från Navajofolket och arbetar som socialarbetare och var 24 år när hon 2006 började driva det rättsliga fallet som för två år sedan vann i överklagandenämnden Trademark Trial and Appeal Board.
Suzan Shown Harjo. Foto: Uyvsdi, Wikipedia.
Amanda Blackhorse. Foto: Skärmklipp.
När Amanda Blackhorse i förra veckan nåddes av högsta domstolens beslut twittrade hon: ”Ursprungsfolk har vunnit opinionen vad gäller att få ett stopp på rasistiska urfolksmaskotar. Mitt hjärta är inte på marken. Mitt hjärta är starkt.” och fortsatte: ”Dagens dom av Scotus (Supreme Court of the United States) i fallet Matal vs. Tam ger Washington NFL federalt skydd för registreringen av r*dsk*n, det spelar ingen roll att det är rasistiskt.” Till tidningen Tucson Sentinel sade hon att striden för hennes del är långt ifrån över:
– Jag vill göra klart att det här domslutet inte säger att Washingtonlagets namn är ok. Jag tror att deras namn alltid kommer att ses som stötande.
”Vår kultur hånades”
I en intervju med USA Today har hon berättat hur hon när hon studerade vid University of Kansas 2005 först började att protestera mot användningen av urfolkssymboler som maskotar, eller i lagnamn, i samband med en match mellan Chiefs (hövdingarna) och Washingtonlaget och att när dagen var slut visste hon att hon skulle jobba aktivistiskt med frågorna livet ut.
– Vi samlades fredligt och höll upp plakat. Vi bar flaggor som representerade de olika nationer vi kommer ifrån för att visa att vi är stolta nationer och väldigt olika, från många olika nationer. Vi ville visa att vi är människor, inte maskotar.
Protesten möttes av sexistiska kommentarer och hatiska uppmaningar om att ”åka tillbaka till reservatet”.
– Jag såg med egna ögon hur vår kultur hånades. Det var så många supportrar som hade målat krigsmålning i ansiktet och bar fjädrar och de vrålade och tjöt.
Amanda Blackhorse har i en artikel i Indian Country också förklarat att 2014 var ett viktigt år. Dels för att ledningen för Navajo Nation som är den största av nationerna bland USA:s ursprungsbefolkningar ändrade inställning till frågan om redsk*ns. Tidigare hade man inte velat driva frågan, och dess tidigare ordförande samarbetade med ägaren Dan Snyder och menade att ordet inte var nedsättande. Men under våren 2014 ändrades detta och de antog en resolution mot användandet av sådana lagnamn och maskotar. Dels för att 2014 var det år då många kända personligheter som inte tillhör ursprungsbefolkningen, som Jon Stewart från The Daily Show och David Letterman från The Late Show, tog ställning för ursprungsbefolkningens rätt att inte utnyttjas i sådana syften. De fick också stöd av dåvarande president Barack Obama, och av 50 senatorer.
