Den 7 juli ett bindande avtal som förbjuder kärnvapen vid FN:s högkvarter i New York. 122 stater röstade ja och endast Nederländerna röstade nej. Avtalet kommer att öppnas för signering vid FN i New York den 20 september 2017.

– I dag har det internationella samfundet tydligt tagit avstånd från kärnvapen. Det är ett enormt framsteg. Kärnvapen är konstruerade för att förinta städer och civilbefolkning i en ofattbar omfattning, det är oacceptabelt, sade Gabriella Irsten, politisk handläggare på Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet, IKFF.

”När vi organiserar oss, över gränser, kan vi skapa förändring”, konstaterade IKFF och Svenska läkare mot kärnvapen i ett pressmeddelande. Båda är medlemmar i den internationella kampanjen Ican (International campaign to abolish nucler weapons) vilken samlar 440 organisationer i över 100 länder som tillsammans drivit denna fråga.

– Det är fortfarande svårt att förstå det enorma som just hände. Samtidigt som överlevande, aktivister, politiker och diplomater firade i New York och runt om i världen, uttryckte många förvåning att vi faktiskt klarade det, skrev
Ray Acheson, ordförande för nedrustningsprogrammet inom internationella IKFF (WILPF).

Vägen till denna seger vid FN:s högkvarter var lång. Segern är resultatet av 70 år av aktivism och målmedveten organisering.

Och det fanns stora utmaningar på vägen, påminner Ray Acheson i sin artikel.

– Vi utmanande makten.

Konsekvensen blev att aktivisterna, och de diplomater som stödde ett förbud mot atombomber möttes av omfattande politiska påtryckningar och ibland personangrepp.

Vad händer nu, hur ska IKFF arbeta vidare för att förverkliga beslutet?

– Nu när avtalet är antaget kommer det öppnas för signering den 20 september vid FN i New York, signering är ett politiskt ställningstagande och det betyder inte att avtalet blir bindande. Efter signeringen börjar processen med att få stater att ratificera avtalet, alltså att godkänna nationellt. Denna process ska i Sverige gå igenom riksdagen. Avtalet träder dock inte i kraft förrän 50 stater har ratificerat det, då blir det legalt bindande för de stater som ratificerat det, säger Gabriella Irsten, politisk handläggare, IKFF.

– Det är viktigt att Sverige signerar i september och att de sedan ratificerar det så snart som möjligt för att visa sitt stöd för avtalet och för humanitär nedrustning. Inte minst då Sverige var en av få europeiska stater, och det enda nordiska landet, som deltog i förhandlingarna. Det skulle öka pressen på andra europeiska stater att ingå avtalet, som bara är bindande för de som ratificerar, betonar Gabriella Irsten.

Irsten tycker att det är svårt att säga hur lång tid det kommer att ta för att avtalet ska träda i kraft.

– Det beror på hur de olika nationella processerna ser ut vad gäller vilka som godkänner och hur bred politisk vilja som finns.

IKFF kommer nu att arbeta för att Sverige ska signera avtalet den 20 september.

– Då kärnvapennedrustning är en prioriterad fråga för utrikesminister Margot Wallström borde detta göras direkt. Sedan kommer vi att arbeta hårt för att riksdagen ska ratificera avtalet så snabbt som möjligt genom att ligga på och bidra till att reda ut möjliga frågetecken olika partier kan ha vad gäller de olika artiklarna i avtalet. Vi ser inga legala hinder för Sverige att gå med i avtalet. Det vore skamligt om Sverige skulle stå utanför det. Civilsamhället runt om i världen kommer alltså nu fortsätta arbetet för att avtalet ska träda i kraft och för att implementera det.

Fram till nu var kärnvapen det enda massförstörelsevapnet som inte var förbjudet genom ett internationellt avtal, trots dess katastrofala humanitära konsekvenser. Biologiska vapen förbjöds 1972 och kemiska vapen 1992, enligt IKFF.

Hiroshima-överlevaren Setsuko Thurlow var på plats i FN i New York den 7 juli. Hon har kämpat hela sitt vuxna liv för ett förbud mot kärnvapen. Foto: Ican

Omröstningsresultatet togs emot med jubel och glädjetårar. Foto: Ican